det jämlika felaget i en patriarkal värld konstatera att staden Stockholm befann sig i en expansionsfas under andra hälften av 1400-talet. Den förde bland annat med sig bostadsbrist.723 Stadslagens regler för vem som fick idka borgerlig näring bidrog till bostadsbristen eftersom rätten att köpa och sälja varor, enligt lagen, måste vara förlagd till Stadsholmen. Den syn på egendom som stadslagens arvslagstiftning och äktenskapslagstiftning gav uttryck för passade inte riktigt för den stad Stockholm hade blivit under 1400-talet. Stockholmvar större än andra städer i Norden, förutom Bergen. Nordiska städer hade i allmänhet bara några tusen invånare, medan Stockholm under 1400-talets andra hälft hade kommit upp i 7000 invånare. De flesta bodde på Stadsholmen. Några studier genomförda på senmedeltida städer i norra Europa har funnit att förhållandena för en hustru förbättrades när en stad hade sin expansionsfas. Samma studier visade också att när staden hamnade i ekonomisk kris minskade kvinnornas/hustrurnas handlingsmöjligheter. Antingen kunde egendomsproportionerna mellan makarna förändras till makens fördel och i förlängningen själva arvsrätten mellan könen förändras, eller så behölls den lika arvsrätten, men kvinnan fick ut sin i större utsträckning i lösöre. Om fördelningen av egendomarna inte rubbades kunde männen i stället strypa kvinnans dispositionsrätt över egendomen, både under äktenskapet och när hon blivit änka. Eftersom Stockholmunder perioden 1479–1530 befann sig i en sådan expansionsfas fann jag det angeläget att studera i vilken utsträckning hustrur i äktenskapen i Stockholm kunde äga, förvalta och disponera egendom. Att lagen gav änkor sådana rättigheter har länge varit bekant. Denna undersökning har studerat hur förhållandena för hustrur varit i praktiken såsom de framträder i stadens jordeböcker och i stadens så kallade tänkeböcker, innehållande en blandning av notiser, minnesanteckningar och domstolsbeslut. Underlaget för denna studie är ca 2500 domstolsbeslut för perioden 1479–1530 och de ca 500 egendomstransaktioner som finns upptecknade i jordeböckerna för perioden 1479–1498. I undersökningen fungerade det fornnordiska bolagsbegreppet faelig som analysinstrument. Rättshistorikern Inger Dübeck differentierade 723 Franzén och Söderberg i Historisk tidskrift 2018:2 s. 227–254. 249
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=