kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen Det är även juridiskt viktigt att särskilja donationer från frälset från donationer från borgare i staden. Ett viktigt faktumvar att den fasta egendom som frälset donerade var fri från skatteplikt även för mottagaren av egendomen. Den mottagande institutionen innefattades alltså av privilegiet att vara fri från skatt.689 Den stadsegendom som borgare däremot donerade till kyrkliga institutioner i Stockholm hade inte samma fria status som den skattebefriade jord frälset gav. En donation av skattefri egendom, det vill säga egendom som låg utanför stadens murar, förblev i institutionens ägo för evigt. Så var det för de gåvor vars egendomar låg utanför staden som faktiskt finns dokumenterade i franciskanernas bok. Arvingar till släktingar som donerat skattefria egendomar hade sålunda inte samma rätt som borgarna i staden att återkräva en donation som givits inom landslagens ramar och som godkänts av donatorns närmaste släktingar genom den sigillstämpel de tryckt på gåvan.690 Frälset fick inte rätt att återkräva donationer förrän efter Västerås riksdags beslut 1527. De donationer som borgare i Stockholm skänkte till institutionerna i staden följde stadens egna uppsatta regler och fastigheterna i staden var inte skattebefriade. Inte heller blev de skattebefriade när de kom under ett konvents förvaltning, som däremot forskare som Schück och senast Lamberg tar för givet att de blev.691 Skenbart skänktes en fast egendom – i själva verket skänktes ränteinkomsterna från en specifik del av eller hela fastighetens ränteinkomster. Orsaken till att detta uttrycktes som omman skänkte fast egendom går att finna i de givna formuleringar gåvobrev och testamenten följde. Formuleringarna hade varit desamma sedan 1300-talet då även kyrkliga institutioner i Stockholm hade haft äganderätt till donerade stockholmsfastigheter. Redan någon gång i bör689 För skattebönderna gällde det omvända: eftersom de inte innehade skattebefriad jord hade de inte rätt att ge sin jord till en institution som var befriad från skatt. Skulle en skattebonde donera sin jord miste kronan skatteinkomsten. Att skänka skattejord var alltså förbjudet. Därför finns inga donationer av fast egendom från skattebönder till kyrkliga institutioner i Sverige. Skattebönderna kunde bara bidraga med rörlig egendom som t.ex. höskörd eller kor. 690 Rätt för frälset att återkräva donerad egendom fick de först genom Västerås recess 1527. 691 Forskare som Schück 1940 s. 14 och 1951 s. 28, Lamberg i Lived Religion2017 s. 185 tar för givet att skatteinkomstbortfall blir följden av en donation till en kyrklig institution eller ett gille i Stockholm. 235
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=