RB 75

kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen holmskyrkan hade ett Katarinaaltare och ett Helga kors altare, det är möjligt att de stöddes av bidrag från medlemmar i både S:t Olofs gille och i S:ta Katarina gille, så att själavården för gillesmedlemmarna kunde upprätthållas av franciskanerna. Det framgår av Vädersolstavlan att även dominikanerna i Stockholm hade en kyrka men inga rester av den finns bevarad idag. Kyrkan bröts fullständigt ner 1547 och dess byggnadsmaterial återanvändes till Vasaslottet.662 I tänkeböckerna uppdagas några altaren som har varit placerade i kyrkan. I likhet med franciskanerna fanns det ett S:ta Anna altare i dominikanernas kyrka. Jöns svärdslipares änka Katarina hade skänkt en bod och en källare till dominikanerna mot att bröderna skulle hålla en evig mässa vid just S:ta Anna altaret. Den döde makens släkting Jens Nilsson från Tumba hade dock opponerat sig mot änkans gåva. Men rådet tillät Katarinas gåva eftersom hon rättmätigt hade köpt boden och källaren av sin morbror som hade varit verksam inom dominikanorden. Förmodligen hade hon utnyttjat sin förköpsrätt som släkting när dominikanbrodern uppbjöd sin egendom till försäljning. Egendomen hade varit under dominikanernas förvaltning under dominikanbroderns levnad. Rådet godkände hennes gåva till upprätthållandet av S:ta Annaaltaret med förbehållet att hennes donation endast skulle gälla under hennes levnad (som brukligt var) och att egendomen därefter skulle uppbjudas till borgare i staden för återlösen.663 Att egendomen efter Katarinas död skulle erbjudas borgare i staden att köpa innebar att Katarinas dödemakes släkting Jens inte kunde återlösa den, dels därför att han inte var släkt med Katarina men framförallt därför att han inte var borgare i stadenutanbodde utanför Stockholm(iTumba socken).Möjligtvis kunde ändå Jens Nilsson inbegripas i brödernas böner och mässläsande under den tid dominikanerna hade Katarinas egendom till sitt förfogande.664 662 Schück 1940 s. 90, Dahlbäck 1987 s. 161. 663 Stb 18/12 1486 s. 183. 664 I ett senare daterat fall hade en styvson denna rätt eftersom han var med och skänkte gemensam arvsegendom till altaret: Stb 19/3 1515 arvsskifte efter rådman Anders Svensson mellan änkan och Anders son Erik från ett tidigare äktenskap. Änkan och bröstarvingen Erik skänkte tillsammans en nybyggd gård till Helga gravs gille. Detta innebar att både änkan och bröstarvingen kunde få själavård därifrån. Båda hade också rätt att lösa till sig egendomen om den skulle gå till försäljning. 228

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=