kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen altaren med samma namn i flera kyrkor är en av anledningarna till att det för forskaren är svårt att avgöra till vilken altarstiftelse som en donation är menad för, i de fall där det inte explicit står uttryckt i vilken kyrka altaret är placerat. (Forskarna under 1900-talets första hälft förde dem konsekvent till Storkyrkan). Det är mycket troligt att Katarina gille, utöver dess altare i Storkyrkan och i dominikanernas kyrka, även understödde ett altare i Riddarholmskyrkan. Vad som talar för det är att gillet undermin undersökningsperiod tycks ha varit ett rikt hantverksgille som därmed hade råd att ha fler altarstiftelser. Medlemmarna hade lukrativa yrken och arbetade i metallmaterial, även dess ålderman, såsom smeder, kopparslagare, gryt- och kanngjutare. Enligt tänkeboken fanns det ett gille som inte nämns vid namn 1528 eftersom altarstiftelser knutna till gillen då var förbjudna, men som beskrivs som ett gråmunke- och smedjegille.656 Denna koppling mellan franciskaner och smeder får mig att tro att skrivaren antingen syftade på Katarina gille eller på Olofs gille. Båda gillena tycks ha varit hantverksgillen med medlemmar bestående av smeder och andra som bearbetar metaller av olika slag och som bevisligen varit knutna till franciskanerna.657 Änkan efter åldermannen i Katarina gille skänkte 1479,med tillstånd från sin sonsom tillhörde franciskanerna, en gård värd 306 mark till kanngjutaren Peder, som var dess ålderman. Flera efterträdare på posten som ålderman i Katarina gille benämndes antingen kanngjutare, klensmed eller kopparslagare.658 På 1480-talet hade också S:t Olofs gille en ålderman som benämndes grytgjutare (kanngjutare). S:t Olofsgillen kring Östersjön tycks ha varit hantverksgillen på en del platser.659 S:t Olofsgillet i Stockholm ägde två hus i Gråmunkegränd,660 det vill säga i närheten av konventet. Enligt De Brun slogs S:t Olofs gille ihop med Helga kors gille. Ett altare med det namnet fanns i Riddarholmskyrkan – men också i Storkyrkan.661 Riddar656 Stb 18/12 1529. 657 De Brun i S:t Eriks Årsbok 1917 s. 43, 50; Schück 1940 s. 146, 142. 658 De Brun i S:t Eriks Årsbok 1917 s. 43. 659 Kala i i Guilds, Towns, and Cultural TransmissionOdense 2013 s. 254. 660 De Brun i S:t Eriks Årsbok 1917 s. 48. 661 S:t Olofs gille hade också ett altare under 1400-talets första hälft i Storkyrkan Schück 1940 s. 142. 227
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=