kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen var vanligt att en och samma släkt generation efter generation tillhörde ett visst gille som i sin tur stödde ett specifikt kloster eller konvent. Kanske är Hoppener-familjen en sådan familj som tillhörde det Helga trefaldighets gille som kan förknippas med franciskanerna under åtminstone två generationer. Att en person får låna ur ett gilles kassa, såsom Jörien gjort, avslöjar på den här tiden att personen var en tillförlitlig person som utlånaren var förvissad om att i sinom tid skulle komma att betala tillbaka lånet. Hann han inte göra det innan han dog visste utlånaren att låntagarens arvingar hade skyldighet att återbetala lånesumman. En låntagare var alltid på den här tiden en betrodd person i utlånarens ögon. Det borde ha funnits fler altarstiftelser understödda av gillen än vad Roelvink funnit i källmaterialet han har undersökt. I franciskanernas kyrka fanns nämligen under medeltiden flera kor som var avsedda för lekmän. Många kloster- och konvents-kyrkor i Europa var uppdelade i två avdelningar, en förmunkarna/bröderna och en avdelning för lekmän. De två avdelningarna kunde avskärmas från varandra och de andligas del kunde nås av dem genom en egen ingång, utan att de behövde möta en lekman. I Riddarholmskyrkan bestod brödernas del av ett enskeppigt kor med högaltaret längst fram i öster och närmast i värdighet till högaltaret fanns Jungfru Marias altare åt söder i koret. På Jungfru Mariaaltarets motsatta sida, åt norr, fanns den helige Franciskus altare. Lekmannadelen av kyrkan var tvåskeppigt. Huvudaltaret för lekmannadelen var Helga korsaltaret. I lekmannaavdelningen fanns, som i Storkyrkan, både ett S:t Katarina altare och ett S:t Anna altare. Där fanns flera altaren, enligt Roelvink såsom ett S:t Erasmus’altare, Själakoret med själaaltaret, köpmannakoret (med ovisst antal altaren), Jösse Sköttes kor samt Knut Trolles kor.654 I Riddarholmskyrkan fanns ett S:ta Katarina altare – men även i Storkyrkan. De Brun tror att det även har funnits ett sådant altare i dominikanernas kyrka, och det finner jag mycket troligt.655 Att det finns flera 654 RoelvinkRiddarholmens kyrka och kloster 2008 s. 42–49. Plan över Riddarholmskyrkans altaren: s. 46–47. 655 De Brun i S:t Eriks Årsbok1917 s. 41. Även Schück 1940 s. 84 visar på ett starkt samband mellan en altarstiftelse i ett Katarinagille och dominikanerna. 226
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=