kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen konventsbröder kunde vara verksamma i Storkyrkan bygger på att Stockholm inte var en biskopstad och att därmed Storkyrkan saknade ett större prästkollegium. Storkyrkan var en församlingskyrka med ett begränsat antal präster. Franciskaner eller dominikaner kunde därför fylla behovet av präster för att be den dagliga tidegärden eller för att förrätta gudstjänst vid stiftsaltaren.645 Ett exempel på att en dominikan innehade en sådan tjänst är Larens Beronis som stod som företrädare tillsammans med Martin Johannis, för herr Niclas Perssons prebenda i Storkyrkan.646 Det är De Brun som har kommit fram till att denna prebenda hade sin plats i Storkyrkan, trots att Larens Beronis var dominikan.647 Roelvink är den ende forskare som försökt kartlägga vilka gillen som hade anknytning till franciskanerna i Stockholm. Han har funnit att Helga trefaldighets gille, Helga kors gille, Sankt Eriks gille och Sankt Petrus gille gärna donerade till franciskanerna. De två sistnämnda (Erik och Petrus) hade erhållit så kallade delaktighetsbrev av franciskanerna, men de hade inte uttryckligen några namngivna altaren i kyrkan, enligt Roelvink.648 Därmed har Roelvink inte lagt märke till att De Brun antytt att både S:t Eriks och S:t Peders gille hade altaren hos gråbröderna på 1480talet, visserligen inte i Riddarholmskyrkan men hos gråbröderna. En högt uppsatt franciskan, nämligen ministern för de nordiska länderna, Staffan Laurentii, hade givit de båda gillena rätt att hålla mässor i gråbrödernas kapell på östra sidan av deras kyrkogård, som tack för att de så väl hade understött och understödde bröderna i Stockholm.649 Av de gillen med anknytning till franciskanerna har Roelvink endast kunnat knyta ett av dem till Riddarholmskyrkan, nämligen det för Helga Kors gille. Altarnamnet, Helga kors altare, överensstämde alltså med gillets namn. För Helga trefaldighets gille har däremot Roelvink inte funnit ett altare med överensstämmande namn, så därför föreslår han att gillets präst förfogade över ett altare i Köpmannakoret i Riddarholmskyrkan.650 645 RoelvinkRiddarholmens kyrka och kloster 2008 s. 17. 646 Stb 23/9 1506 av De Brun icke uppmärksammad notis. 647 De Brun ”Prebendestiftelser i Sveriges kyrkor 1924. 648 RoelvinkRiddarholmens kyrka och kloster 2008 s. 46–47, 92. 649 De Brun i S:t Eriks Årsbok 1917 s. 79. 650 RoelvinkRiddarholmens kyrka och kloster 2008 s. 92. 224
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=