kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen prebende instiftades sålunda oftast av gillen,636 eller av en mindre grupp enskilda, men också av enskilda privatpersoner samt av kommunala organ, framförallt stadens råd.637 En enskild borgare kunde också köpa rättigheterna till en altarstiftelse som en annan privatperson innehaft. Rättigheten man då köpte var att bestämma vem som skulle inneha altartjänsten. Ägaren erbjöd gärna tjänsten till en släkting eller till ägarens biktfader.638 Sådana enskilda ägare är inte lika lätta att upptäcka i materialet som dem som ägdes av ett gille. I den tidigare forskningen har det framkommit att minst ett dussin av de trettio altarstiftelserna i Storkyrkan var understödda ekonomiskt av gillen, förmodligen var det fler.639 Andra kyrkor än Storkyrkan samt några kapell i Stockholm var knutna till stadens brödrakonvent. Franciskanerna hade sin huvudkyrka Riddarholmskyrkan och dominikanerna hade sin kyrka på Stadsholmen. Forskning om konventens altarstiftelser är inte omfattande.640 Den tidigare forskningen och senast Haugland 2012 har koncentrerat sig på Storkyrkans stiftelser och studerat vilka gillen som understödde vilket altare i Storkyrkan. I det följande görs ett försök att finna gillen knutna till altarstiftelser i Riddarholmskyrkan och särskilt i dominikanernas kyrka, för att uppdaga eventuella möjligheter för konventsbröder att erhålla intäkter från innehavet av en sådan altartjänst. Här prövas hur gillen i Stockholm, i likhet med gillen i Östersjöstäder, understödde altarstiftelser hos franciskanerna och hos dominikanerna. På senare tid har forskning om skrån och gillen i andra städer runt Östersjön visat att gillen gärna instiftade altaren hos både franciskaner och dominikaner.641 636 Anz i Gilder, lav og broderskaber Odense 2002 s. 21–40. 637 Dahlbäck 1987, s. 136–137. 638 Stb 23/4 1498. 639 De Brun i S:t Eriks Årsbok1917, Schück 1940. Enligt Bisgaard och Mortensen i Guilds, Towns and Cultural TransmissionOdense 2013 s. 23 understöddes två tredjedelar av de danska altarena av gillen. Bisgaard har i ett tidigare sammanhang försökt fastställa hur många altaren som var instiftade av gillen i en och samma kyrka: i Gilder, lav og broderskaber Odense 2002 s. 257–287. 640 Främst Roelvink som berört frågan för franciskanernas del. 641 Haugland i Guilds, Towns, and Cultural TransmissionOdense 2013 s. 181–202; Jahnke i Guilds Towns, and Cultural Transmission Odense 2013 s. 203–228; Mänd i Guilds, Towns, and Cultural Transmission Odense 2013, s. 229–250; Tiina Kala i Guilds, Towns, and Cultural TransmissionOdense 2013 s. 251–276. 222
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=