RB 75

kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen man hade skuldsatt sig. Denna skuld ville inte make nummer två stå för, trots att han och hans hustru Anna bodde i samma hus som Anna bebott med sin första make. Larens syster Anna stödde sin bror genom att påpeka att brodern hade försökt att få ut sitt arv under hennes förste mans levnad, men misslyckats. Följden av hennes stöd blev att föräldrahuset i sin helhet tillkom brodern tillsammans med inventarier och annat lösöre. Det betydde att hemmets lösöre och inventarier inte kom att användas för att betala skulderna. Kutym var annars att skulder skulle betalas till fordringsägarna med hjälp av den lösa egendomen innan arvingarna fick ut sitt arv. Eftersom systerns första make inte givit Larens sin beskärda del av arvet direkt, utan hunnit dö med en massa obetalda skulder, ansåg rätten att bröstarvingens rätt skulle prioriteras. I det här fallet var bröstarvingen en konventsbroder.610 Larens Beronis tycks ha månat om sin systers framtid. En vecka efter uppgörelsen ovan författade Larens ett gåvobrev till sin syster Anna där han skänkte henne att personligen äga halva huset. Larens såg alltså till att den halva han skänkte henne skulle tillfalla henne personligen och därmed inte underställas hennes man. Om systern dog barnlös efter sin man stannade i så fall denna egendom till 3/4 inom Larens och hennes släktlinje. Att det skulle kunna bli så mycket som¾ av huset i hennes ägo beror på att Larens erbjudit Annas make att köpa den andra delen av huset för 500 mark, vilket han gjorde.611 Därmed kom han att förvärva halva huset och Anna att själv äga den andra halvan. Om hon överlevde sinman hade hon rätt att få hälften av hans förvärvade egendom och i så fall komma att äga ¾ av huset. Den betalning om 500 mark som maken betalat tillföll förmodligen konventet, men det framgår inte i detta fall. Larens syster kan sägas ha fått ut halva sitt arv i förtid efter brodern medan konventet i förtid fick del i den ännu inte döde dominikanbroderns andra halva av egendomen. Konventet ärvde inte den fasta egendomen utan erhöll dess marknadsvärde, nämligen de 500 mark Annas nuvarande make betalat för köpet av halva fastigheten.612 610 Stb 5/12 1526. 611 Stb 13/12 1526. Brevet står att finna omedelbart före notiserna för den 9/3 1528. 612 Ur en annan aspekt är Larens gåva till sin syster intressant: den tyder på att det var möj214

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=