kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen kompensation för styvfaderns bidrag till Hans ingift få 100 mark innan man såg vad som fanns kvar för att betala föräldrarnas skulder. När de 100 marken dragits ifrån skulle betalningsskyldigheten mellan Hans och styvfaderns arvingar delas upp.601 Betalningsskyldigheten visar att Hans var en fullvärdig arvinge och att han som sådan måste uppfylla sin skyldighet att betala hälften av makarnas skulder (se kapitel 3). Som påpekats ovan förlorade cistercienser-munken/nunnan rätten till mer arv än det förskottsarv, den ingift, denne fick med sig när han/hon gick i kloster. För de kvinnor som sökte sig till franciskanernas systrakonvent i Stockholm, somhette Klara kloster, skilde sig systrarnas rättigheter dels i förhållande till brödernas, dels i förhållande till nunnorna i cistercienserklostren. Systrarna i Klara kloster fick, i likhet med blivande nunnor i cistercienserklostren, med sig en substantiell ingift, som när de avlidit stannade i konventets/klostrets ägo.602 I likhet med bröderna men i motsats till nunnorna, var clarissor som vuxit upp i borgaräktenskap i Stockholm fortfarande arvsberättigade även när de inträtt i klostret.603 Emellertid tycks de som blivit systrar i Klara kloster ha ärvt mindre än sina syskon vid det slutliga arvsskiftet efter en mor och far. Det kunde förmodligen bero på att systrarna redan fått en stor summa pengar för inträdesavgiften till klostret än vad andra syskon hunnit få när det blivit dags för det slutliga arvsskiftet.604 Det framhävs i tänkeboken att det en franciskaner-syster från Stockholm eventuellt kom att ärva efter inträdet i Klara kloster, inte skulle förbli i klostrets ägo när hon avlidit, utan skulle göras möjligt för hennes arvingar i staden att lösa. Slutsatsen blir att när kvinnorna i franciskanklostret avlidit blev klostret ’arvinge’ till den avlidne medlemmens ingift, men inte till annan egendom hon eventuellt kom att ärva från borgare i staden efter det att hon inträtt. 601 Stb 5/7 1507 s. 159. 602 De borgardöttrar som sökte sig till Klara kloster hade i mycket högre utsträckning än den syster som härstammade från en frälsesläkt, med sig pengar och lösöre och inte fast egendom. Borgarsystrarna ärvde naturligtvis ur sina föräldrars både fasta och lösa egendom, men den fasta egendomen omvärderades till pengar eller lösöre. 603 Stb 9/12 1504, 18/7 1513: ”nwnnan j Sancta Clara skall erffua sin moder, Jacob Lumpes hustru” 604 Dottern Anna i Klara kloster ärvde endast 16 mark när hennes syskon ärvde åtminstone 100 mark var: Stb 4/8 1488. 211
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=