kapitel i. lös och fast egendom europeiska städerna. Gustav I talade om detta i Stockholm och påstod att dominikankonventet och franciskankonventet i staden hade fått alldeles för mycket donationer av befolkningen, vilket hade utarmat bostadsmarknaden. I kapitel fem utreds och kommenteras detta påstående. Tidsperioden är också intressant därför att Stockholm hade blivit en så stor stad under perioden att många utländska handelsmän och hantverkare var intresserade av att ha sin verksamhet här för att ägna sig åt den luckrativa järn- och kopparhandeln. För att som utlänning få rätt att etablera sig i en handelsstad hade många av de europeiska städerna snarlika regler, för Sveriges del reglerades detta utförligt i stadslagen.9 I de flesta av de europeiska städerna behövde den utländska mannen gifta in sig i ett borgarhushåll i staden, så ock i Stockholm. Genom hustrun fick paret tillgång till bostaden. Han tillförde kapital till det nybildade hushållet, hon tillhandahöll den så viktiga fasta egendomen i vilken de bodde och arbetade i. Deras barn blev födda i ett borgarhushåll och arvsreglerna i staden och i stadslagen trädde i kraft. Barbara Hanawalt, Martha Howell och Inger Dübeck har påpekat att sådana förhållanden förbättrade hustruns position i hushållet eftersom situationen krävde att en dotter ärvde fast egendom.10 Motstridiga behov styrde makarnas/hushållsföreståndarnas användning av den egendom de ägde i staden. Dels fanns en strävan att säkerställa bröstarvingarnas rätt till egendom, dels fanns ett behov av att göra den fasta egendomen så ekonomiskt rörlig som möjligt för att därmed lösgöra kapital som kunde användas för affärsverksamheten. Denna studie fokuserar på hur borgare i Stockholm använde den fasta, ärvda egendomen inom äktenskapet, för egen del, för arvingarna och för affärsverksamheten. Det sistnämnda handlar om hur makarna gick tillväga för att göra den fasta egendomen så ekonomiskt rörlig som möjligt. Eftersom den fasta, ärvda egendomen i medeltidens Europa var omgärdad av regler och restriktioner var det inte lätt att lösgöra kapital ur den. De två 9 StL Kungabalken (hädanefter förkortat KgB):StLKgB15. I kapitlets §4 om utländsk man gifter sig med borgarkvinna i staden vinner han på så sätt burskap. 10 Hanawalt TheWealth ofWives 2007 s. 56, 62, 64–65 och framförallt s. 114–115; Howell Commerce before Capitalism2010; DübeckKvinder, familie og formue 2003. 21
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=