kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen till ytterligare arv när de inträtt i orden. Flera brev i tänkeboken vittnar om att dominikanerna och franciskanerna i staden var föremål för ytterligare arv från föräldrar och från avlidna syskon även efter det att de inträtt i orden, något otänkbart för en cisterciensermunk, enligt forskningen.594 Det finns även dokumenterat att syskon och föräldrar utanför konventet ärvde sina söner eller bröder i konventet.595 Sådana arvsrättigheter efter inträdet har i svensk forskning inte hittills uppmärksammats. Tiggarbröderna ärvde både fast och lös egendom, precis som alla andra i staden, vilket exemplet med franciskanerbrodern Pedher Laurensson visar. Pedher företräddes på rådstugan av sin bror Jacob Laurensson. De var söner till den avlidne Laurens Hoppener och hans hustru Margit. Änkan skulle gifta om sig så det bestämdes vad sönerna skulle ärva efter fadern i både lös och fast egendom, nämligen lösegendom till ett värde av 100 mark och del i den fasta egendomen till ett värde av 200 mark var.596 Bröderna ärvde lika mycket.597 Det hade ingen betydelse att Pedher var franciskan och att Jacob var borgare i staden. Viktigt att uppmärksamma här är att konventsbrodern genom detta arv erhöll ytterligare arv än den ingift han tilldelats av sina föräldrar då han inträdde i orden. Även efter inträdet var han fortfarande en fullvärdig bröstarvinge, trots att han var konventsbroder. Ytterligare bevis för att en konventsbroder fortfarande 594 Det tydligaste exemplet på att cisterciensermunkar inte ärvde efter tagna klosterlöften: Nordmark 1942; Salonen 2002 s. 99–106; senast av Larsson i Medeltidens mångfald 2008 s. 227–246. 595 Stb 26/4 1486: franciskanen broder Pedher Laurensson hade rätt att ärva sin far. Företräddes på rådstugan av sin bror Jap Laurensson; Sjb u.d. nr 993 och Stb 26/7 1484: dominikanenHenrikGesmar fick tillsammansmed sina halvbröder sitt arv av styvfadern, köpman Folmar van Lunden; Stb 11/12 1484 enligt vilken dominikanen Olaf Nilsson tillsammans med sina två bröder fick arvet efter modern ur styvfadern Laurens klensmeds hand; Stb 8/10 1491 ärvde konventsbrodern Mickel Nicolai i Sigtuna sin bror i Stockholm, borgaren Lasse Falkensten; Stb 19/3 1512: två dominikanerbröder, bröderna Peder och Hans Halvardi fick sitt möderne och fäderne från sina förmyndares hand; Sjb 5/10 1482: En syster och hennes man kunde få förtur att köpa en källare som hennes bror, dominikanen Jenis Jacobi, sålde för 40 mark; Stb 31/5 1483: Dominikan Per Jacobi van Hawen upplät ett hus till sin bror Erik; Stb 1/4 1517, 17/12 1519: änkemor ärvde (styv?)son som hade varit verksam somdominikan; Sjb 4/6 1488 nr 1093, Sjb 11/10 1490 nr 1147: köpman ärvde sin döde halvbror som var dominikan: 596 Stb 26/4 1486. 597 Ett ännu tydligare exempel på att domstolen är noga med att poängtera lika arvsrätt för arvingar i ett konvent och arvingar utanför ett konvent se Stb 27/11 1514. 209
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=