kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen till Henrik Roelvinks uppräkning av dem och hans framställning om deras verksamhet i staden.587 Om priorerna och gardianerna ofta härstammade från köpmannafamiljer fanns det konventsbröder som härstammade från hantverksfamiljer (’termenämbetsman’ används i materialet för att beteckna hantverkare). I materialet förekommer sådana konventsbröder i egenskap av arvtagare eller i en situation då de skulle göra sig av med sitt arv, det vill säga sälja den fasta egendom som de ärvt. I en arvssituation framgår ibland yrket på den avlidne eller så framgår yrkesbeteckning på andra personer än konventsbrodern, som även de skulle ärva den avlidne. Om en av arvtagarna till exempel var en syster till konventsbrodern framgår hennes makes yrke i de fall kvinnan tillhörde hantverksgruppen. Orsaken till att vissa hantverkssöner valde en annan utbildningsbana än sina föräldrar kunde vara brist på möjligheter att stanna inom yrket. En mästares alla söner eller döttrar kunde inte ta över verksamheten. Skråna begränsade inte bara antalet yrkesverksamma mästare inom ett yrke utan begränsade till och med antalet gesäller (i materialet kallade svenner) som en mästare i ett bestämt yrke kunde anställa. Många hantverkssöner behövde därför en annan utkomst. Att bli dominikan eller franciskan innebar att brodern fick en utbildning. Målet för en del var att bli präst, eller predikarbroder som dominikanerna kallades för i sin samtid. För andra var målet att få en gedigen utbildning som kunde användas i världsliga sammanhang. I utbildningen lärde de sig konsten att diskutera (dialektik), konsten att hålla tal (retorik) och latinsk grammatik. Bibelkunskaper utgjorde basen med vilken färdigheterna tränades. Studenten tränades i att använda olika teologiska argument för att driva sin sak. Han lärde sig att lägga upp ett försvarstal utifrån en teologisk fråga och drillades i disputationskonsten. En blivande präst måste också kunna sin koralmusik och så mycket astronomi att han utifrån stjärnorna och planeternas lägen kunde räkna ut datumen för de helgondagar hans specifika kyrka firade. Men studenten lärde sig också andra handfasta kunskaper som räknekonsten. Varje präst i det medeltida Sveriges kyrkli587 RoelvinkRiddarholmens kyrka och kloster 2008 s. 164–165, 90–92. 206
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=