kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen i Prag gick iväg på sina tiggarstråk förde de bok på de insamlade förnödenheterna enligt Felskau, vilket han menar är en ekonomisk handling. De ”äkta” ekonomiska inkomsterna kom främst från ränteinkomster genom uthyrandet av bostäder, men också uthyrandet av konventets egna stora salar, som t.ex. kapitelsalen som uthyrdes till ämbetsmän eller till sammanslutningars större möten. Penningutlåning var en annan ekonomisk verksamhet som bröderna i Prag var engagerade i. Löneintäkter som lärare, både som lärare i privat regi och som lärare vid universitet, räknar Felskau också som ekonomiska inkomster. Den ekonomiska verksamhet som i det följande är mest i fokus av dem Felskau tar upp är den som präst som får anställning och lön av en privat släkt eller den som var anställd som gillespräst, till exempel som prebendat vid en altarstiftelse förlagd till konventets kyrka eller i en annan kyrka.579 Vad Felskau inte tar upp är olika typer av förtroendeuppdrag, kanske för att de var obetalda, som till exempel att vara testamentsexekutor eller att vara omdömesgillt vittne, uppdrag som prästutbildade personer ofta hade i Stockholm. Forskning om tiggarordnarnas delaktighet i en stads ekonomi har mig veterligen hittills inte varit föremål för många undersökningar, utöver den ovan nämnde Felskau.580 Pionjären i Europa för denna forskning var Jacques Le Goff.581 Han intresserade sig tidigt för andliga företrädares syn på pengar och andra ekonomiska institut samt religionens och religiösa uttolkares roll för synen på egendom och hur den kunde brukas. I en artikel i tidskriften Annales diskuterade han uttryckligen den ekonomiska interaktion som fanns mellan tiggarordnarna och staden. För Stockholms del är detta ännu inte gjort, även omMartin Berntson berört konventsbrödernas brist på arbete efter reformationsbesluten 1527.582 J. E. Almquist diskuterar i artikeln i HTfrån 1939 hur borgarna i Stock579 FelskauHereditas Monasteriorum2013 s. 36–40. 580 Prudlo i The Origin2011; Bertrand, Commerce avec Dame Genève, 2004. 581 Le Goff The townLondon 1971; Le Goff i Annales 25, 1970, s. 924–946; Le Goff, Ockraren och döden1990. 582 Berntson 2003 s. 107–109. För svensk del finns det en del forskning som berör gillenas ekonomi (men ej konventens) under medeltidens slutskede:Collijn, Isak (red.), Handlingar rörande Helga Lekamens gille i Stockholm, Almqvist &Wiksell, Stockholm, 1921-1930, 8 volymer har använts och bearbetats av flera forskare: De Brun Storkyrkans egendomar i Sveriges kyrkor 1924; Schück 1931; Schück 1940 och 1951; Ahnlund 1953; Dahlbäck 1985. 204
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=