kapitel v. konventsbröder och bostadsbristen Den son eller dotter i Stockholm som valde en annan bana än den borgerliga fick ofta sin utbildning i dominikan- eller franciskankonventet i staden. Döttrarna fick sin utbildning i franciskanernas systrakonvent Klara kloster på Norrmalm. Vid inträdet förde de, under den undersökta perioden, med sig ett förskotterat arv, antingen i form av pengar och lösöre, eller i form av både lös och fast egendom. I det här kapitlet belyses hur egendomar förvaltades som bröderna och i viss mån systrarna från borgaräktenskap i Stockholm, förde in i konventen samt vem som formellt ägde dem. I fråga om äganderätten till den fasta stadsegendom en broder förde in i konventet ifrågasätts tidigare forskares uppfattning att konventet kom att äga sådan stadsegendom.567 Jag har i en artikel visat att brödrakonventen i Stockholm enbart hade förvaltningsrätt till sådan ärvd, fast egendom under konventsbroderns levnad.568 Ur perspektivet bostadsbrist överfördes inte borgerlig stadsegendom till det andliga ståndet, utan de somhyrde bostaden kunde fortsätta att göra det. Det var bara hyrestagarnas hyra som i stället för att tillkomma ägaren överlämnades till konventet. I detta kapitel studeras även hur konventen behandlade fast och lös egendom somen konventsbroder fått i arv efter en släkting i staden, efter köpa egendomen: StLÄB19 § 1. Samma ett-årsfrist för arvingar iGent, enligt Howell Commerce before Capitalism2010 s. 81. 567 Författare som Gottfrid Carlsson i Stb 1483–1492: s kommentardel tar för givet att konventen ägde de fasta egendomarna: t.ex. s. 779, Henrik Schück likaså 1940 s. 14 och 1951 s. 48 och senast 2017 tar Lamberg för givet att konventen ägde de fasta egendomarna: Lamberg i Lived ReligionLeiden 2017 s. 178–203. 568 Larsson i Reformationens historia 2019. 199
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=