kapitel iv. förtur och egendomsanspråk arvingar inte fick tillgång till förrän hon dött. Den överlevandes rättigheter föregick bröstarvingarnas. I en medeltida kontext är det uppseendeväckande att änkan/änklingen hade temporär förtur till den fasta egendomen framför myndiga bröstarvingar. En sådan övergång av arvsegendom mellan makar, sågs på många håll under medeltiden somen överföring av fast egendommellan personer som inte var släkt. Men i Stockholm tycks de undersökta hushållen ha sett denna övergång från make till maka som temporär. När maka/make, eller ur bröstarvingens synvinkel, förälder nummer två dog kom egendomen i bröstarvingarnas händer och ordningen var återställd. Ett sådant förfarande ansågs däremot ogörligt för dem som följde landslagen, eftersom de inte tillät att arvsegendom ens temporärt överfördes till någon annan släktlinje än till den nya släktlinje paret skapat. Ville änkan gifta om sig tilldelades omyndiga bröstarvingar vid arvskiften bland bönder och frälset en förmyndare som härstammade från den avlidnes släkt. Denne förvaltade barnens egendom. Den nye maken tilldelades inte den uppgiften. Kvinnan/änkan hade på landsbygden inte tillgång till annat än den tredjedel hon enligt lagen hade giftorätt till, plus den morgongåva paret hade haft som livförsäkring. Hennes nye make fick inte tillgång till barnens fadersarv, varken enligt lagen eller enligt förhärskande praktik på landsbygden bland bönder och frälse.558 I Stockholm kunde det gå så långt som att till och med en styvförälder temporärt kunde ha förtur till den fasta egendomen, trots att arvingarnas båda föräldrar avlidit. Det kan utläsas till exempel i det fall i vilket änkan, bröstarvingarnas ”styvmor”, avsade sig sin förtur till arvet efter deras fader till förmån för de vuxna styvbarnen, den döde makens bröstarvingar. Med sex vittnen intygade styvmodern att hon låtit sina styvbarn få ”alt tet henne erffua bordhe epter sinom framledne dandeman medh sine stiwffbarn bade j löst ok fast ath erffua”559 En sådan förtur för änkan framför bröstarvingar finns inte uttryckt i stadslagen. När någon part i ett äktenskap dog skulle den överlevande parten ha möjlighet att utnyttja hela den gemensamma egendomen tills vederbö558 Lahtinen i Stepfamilies 2018 s. 38–55, här s. 42 och 44. 559 Stb 14/6 1488 s. 276. 193
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=