kapitel iv. förtur och egendomsanspråk blivit sjuk502 , eller var frånvarande av andra skäl, till exempel på resa och därmed svårtillgänglig för andra att nå. Det kunde drabba både kvinnor och män. Det kunde även orsakas av att en arvinge inte bodde i staden utan behövde en person som företrädde denne i staden.503 Det kunde också orsakas av att boende i staden, som präster eller konventsbröder behövde någon som företrädde dem på rådstugan.504 Om inte en släkting eller make/maka företrädde personen var det vanligt att någon rådsmedlem blev utsedd att vara ombud. Borgmästaren Anders Svensson var ombud för ”hustru Anna Blanckastens” (bokstaven ”s” tillagd på namnet Blackasten betydde att Anna var Blanckastens änka) då hon ville sälja en gård vars tomt till hälften låg på stadens mark.505 Även stadsskrivaren kunde fungera som ombud, till exempel för hustru Birgitta, som i ett tidigare äktenskap varit gift med en köpman i staden. Nu bodde hon på landet i Vallentuna, med nuvarande maken Göstaff Olsson. Stadsskrivaren sålde, med den nye makens godkännande, en avstyckad tomt samt de trähus och en träbod som fanns på den avstyckade tomtdelen.506 Vi ska inte sticka under stol med att kvinnor, särskilt änkor mycket oftare än män företräddes av ett manligt ombud. Orsakerna kan vara desamma som när män blev förhindrade,507 men det kan utöver det med all säkerhet bero på det patriarkala samhälle kvinnorna levde i. Dübeck har kunnat visa att änkor i Danmark under andra hälften av 1500-talet i mycket högre utsträckning än under den medeltida perioden använde sig av ett manligt ombud för att driva igenom ett köp eller en försäljning. I föreliggande studie har inte en konsekvenst undersökning av änkors anlitande av ombud vid överföringar av fast egendom genomförts. Faktum är att hustrur hade män som företrädde dem och det är tydligt att i Stockholm änkor använde sig av ombud även i situationer när inga hin502 Hustru ombud för sin sjuke man: 28/11 1515, En skinnare sjuk, skomakare hans ombud: Sjb 30/4 1488; dotter ombud för sin far bjöd upp en lös pant: Stb 4/3 1499, 15/3 1499 bjöd hon upp den för tredje gången. 503 Sjb 13/3 1495 nr 1351, 20/7 1495 nr 1378; Stb 12/10 1489. 504 Stb 19/12 1485, 12/10 1489 s. 385–386, 29/5 1525 s. 62. 505 Stb 31/8 1499. 506 Stb 27/1 1500 s. 466–467. 507 Somnär änkan Elin ”icke fformotte sielff gaa j radzstuen” för att donera sin gård och grund med allt lösöre till sin dotter och hennes man i utbyte mot sytning: Stb 22/3 1518. 180
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=