kapitel iv. förtur och egendomsanspråk och förnamn (oavsett om de var hantverkshustrur eller köpmannahustrur),436 ännu vanligare var kanske att kvinnor betecknades som hustru och förnamn med makens namn som tillägg,437 i tredje hand som hustru och förnamn samt vilken man hon hade överlevt. I några fall betecknades kvinnan som hustru och förnamn samt vem hennes far var eller att hon var någons syster, faster, ingiftas hustru eller andra relationer av släktkaraktär. Sällan betecknades kvinnan i det undersökta källmaterialet med namn och yrke – men det förekom.438 Inom äktenskapet i Stockholm stod det den enskilde parten fritt att handla med allt som inte var fast egendom. Transaktioner med fast egendom skulle däremot alltid godkännas och beslutas av båda parter, även om det var maken som förestod hushållet i sådana transaktioner. I kapitel två framgick att hustrutiteln, inte oväntat, betydde att kvinnan var gift eller hade varit gift, att hon var hushållsföreståndare och som sådan kunde vara myndig över underlydande. Hustrutiteln innebar, mindre väntat, en möjlighet för kvinnan i Stockholm att självständigt handla med varor, sätta sig i skuld och indriva skulder.439 Det förekommer ymnigt i tänkeböcker att både kvinnor och män stämde låntagare: Hustru Gertrvdh stämde Per Biörnsson för att inte ha betalat för lax och strömming i augusti 1499.440 Eftersom hon hade rätt att handla självständigt behövde inte hennes mans namn tillföras. Det räckte med att upplysa om att hon ingick i ett äktenskapsfelag genom att använda hustrutiteln. För att göra anspråk på fast egendom måste något tillföras namnet så att läsaren av dokumentet förstod varför personen kunde göra anspråk på den aktuella fasta egendomen. Genom namnskicket kunde man av436 Hustru Anne: Stb 10/10 1513. 437 Hustru Anna Henrik köttmånglares hustru: Stb 25/8 1498 s. 394; hustru Anna Joan Karlssons hustru: Stb 22/4 1499 s. 424. 438 Namn plus yrkestitel kunde indikera att kvinnan var överhuvud för ett hushåll: Anna Taskomakare Stb 5/6 1527. Omskrivningar i stället för relationsord som faster, moster och liknande var vanliga ute i Europa också. Se Warner i Stepfamilies 2018 s. 7–9. 439 Sådana rättigheter förekom i vissa städer: Reyerson i Women and Work 1986 s. 117–144; Howell Commerce before Capitalism2010, Howell The Marriage Exchange 1998. Sådana friheter var emellertid begränsade i andra städer: se Rolker 2011 s. 58 och i not 27 anförd litteratur. 440 Stb 26/8 1499: Samma dag svor Per tillsammans med fem andra benämnda män att han inte var skyldig henne något. 162
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=