kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen värde av 100 mark.359 Några månader senare besökte Mattis syster Anna domstolen i Stockholm för att hämta ut sin del av arvet uppgående till samma värde som hennes bröders och hon mottog arvet på sedvanligt sätt inför vittnen samt intygade inför änkan att hon var nöjd med tilldelningen.360 En annan arvsdelning där ett syskon som bodde på Åland och hans son ärvde en halvbror som bott i Stockholm presenteras i det följande. Far och son var de enda arvingarna till Nils som hade dött i Stockholm. Som halvbror hade ålänningen ärvt en tredjedel av broderns egendom i staden, både den lösa och den fasta egendomen. Ålänningens son Jöns tycks ha bott nära sin farbror i staden. Efter sin farbror ärvde Jöns en liten gård som låg öster om det stenhus som varit farbroderns bostad. Jöns ärvde också en av källarna som låg under farbroderns stenhus. Det ålänningen ärvde efter sin halvbror gav han till sin son Jöns. Ålänningen hade ju rätt att ärva sin bror men eftersom han bodde på Åland måste han göra sig av med sitt arv eftersom han inte hade rätt att förvalta det i Stockholm utan att vara borgare där. I stället för att sälja arvet till någon borgare i staden gav han det till sin son.361 En utsocknes halvbror Claus gjorde anspråk på del i sin halvbrors arv och visade att han var hans närmaste överlevande arvinge. Den dödes efterlevande hustru, Ramfridh, gav Claus 30 mark och utöver det 10 mark som skulle tillfalla hans dotter på ”hennis hedersdagh”.362 Lika smidigt gick det inte mellan halvsystrarna Barbro och Madelin. Båda var gifta och bodde i staden och gjorde anspråk på en tomt med en träbyggnad på. Bråket slutade med en förlikning.363 I andra fall var syskonbarnen de enda överlevande arvingarna.364 Även då var man noga med att de ärvde lika mycket oavsett kön. Oleff och Lyzbeth var de enda syskonbarnen till den avlidne Knut. De två ärvde 359 Stb 6/6 1491; i Sjb först infört 1492 i nr 1243 och 1247. Ytterligare en brorson hämtade sitt arv: Sjb 22/10 1492. 360 Stb 8/8 1491. 361 Sjb 21/5 och 23/5 1492 (nr 1215, 1216). 362 Stb 1/6 1495 s. 232–233. 363 Stb 7/12 1517 s. 179–180. 364 T.ex. Stb 10/3 1505. 133
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=