kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen exempel på att den dödes syskon var samarva med en förälder kan arvet efter Karins man vara. Hennes döde makes bror företrädde sig själv, sin mor och sina syskon och mottog i arv 100 mark från änkan Karin. Enligt brodern skulle arvet fördelas mellan honom, hans syskon och deras mor.346 Familjen ärvde också, enligt uppgift i tänkeboken, helt i enlighet med de formuleringar som finns i lagen för personliga tillhörigheter, nämligen: broderns bästa kjortel, hans harnesk och hillebard, hans kanna, ett stop, en kista, en gryta samt en säng: det vill säga hans enskilda tillhörigheter.347 Här är en av de få gånger sådana lagenliga enskilda tillhörigheter nämns i protokollen. När någon personlig tillhörighet annars omnämns i protokollen rör det sig om tillhörigheter med ett annat affektionsvärde som till exempel radband, guld och silverföremål, böcker och tyger – inte så ofta de föremål som uppräknas i lagen. I den reviderade landslag, som utfärdades 1442, var både föräldrar, syskon och syskonbarn till den avlidne samarva.348 Varken föräldragenerationen eller syskon och deras barn hade enligt den reviderade landslagen företräde, men de olika grupperna ärvde inte nödvändigtvis lika mycket. Alla ärvde den döde samtidigt, men landslagen stipulerade fördelningen mellan dem i förhållande till hur många inom dessa grupper som fortfarande var i livet.349 För mig ser det ut som om domstolen i Stockholms stad tagit intryck av landslagens bestämmelser på så sätt att de dömde en överlevande förälder somsamarvamed den dödes syskon. Fallen är tyvärr inte entydiga: ÄnkanKadrin delade eventuellt arvet efter sin avlidna son med dennes bror Hinrik. Den döde sonen Anders hade varit hantverkare och varit gift med Birgitta, men de hade inga barn tillsammans så när han i december 1489 låg i sotsäng, upprättades en testamentarisk gåva 346 Stb 12/7 1507 (s. 161). 347 I stadslagens giftermålsbalk, kapitel 9 §4, framgår vad som utgjorde mannens enskilda tillhörigheter: sin bästa säng, sin bästa klädedräkt, sin sadel, sina vapen och sin kista. Liknande föremål ärvde Jacob efter sin far Stb 1505 s. 73; Personliga ägodelar i arv Stb 12/7 1507, 348 KrL ÄB2. Se också Holmbäck och Wessén Lund 1962 s. 66, not 5. 349 KrL ÄB2: § 1– 2. 129 Samarva – vad innebar det?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=