RB 75

kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen arv efter sitt döda barn. På ett annat ställe i lagen, där det talas om hur arv mellan hel- och halvsyskon skulle gå till, upplyser lagen att om endast en förälder fanns kvar i livet när en bröstarvinge dog delade den överlevande föräldern arvet med den dödes syskon, som jag nämnde ovan.343 I det läget hade inte föräldern företräde utan syskonen till den döde och den överlevande föräldern var samarva. Det sistnämnda lagrummet om att den ende föräldern delade arvet med den dödes syskon, finns det exempel på i källmaterialet för Stockholm. Men det finns samtidigt exempel på att en ensam förälder, som Staffan ovan, själv ärvde allt, trots att det fanns myndiga syskon till den döde, vilket kan tyckas märkligt i förhållande till vad lagens påpekande att den ensamme föräldern skulle ärva tillsammans med den dödes syskon. Kanske att dessa inkonsekvenser speglar en period under vilken man i vissa fall gynnar föräldrar i andra fall gynnar syskon, trots att stadslagen främst gynnar föräldrarna, bakarvet. Kristoffers landslag försökte stärka syskonens rätt till arv genom att göra sidoarvingar samarva med bakarvingarna. Jag har i kapitel två kunnat konstatera att en ensam förälder ofta fick tillbaka de medgifter/hemgifter som de givit sitt giftasvuxna barn i de fall dessa dött utan bröstarvingar. Syskonen till den döde ärvde i dessa fall ingenting. Det finns många protokoll som vittnar ommedgifter som gått tillbaka till en förälder när bröstarvingen dött.344 Det kan också tänkas att just hemgifter lydde under egna arvsregler. Stadslagen har nämligen ett särskilt kapitel angående hemgifter som säger att om mottagaren av gåvan dör barnlös ska gåvan i sin helhet återgå till givaren. Det som därutöver finns i boet och är förvärvat ska delas mellan arvingarna. I samma kapitel uppmanas givaren att skriftligen stadfästa sin gåva.345 Emellertid var det som sagt heller inte ovanligt att en förälder och den dödes syskon delade på arvet. Syskon utan egen familj, som antagligen fortfarande bodde hemma, tycks ha varit samarva med föräldrar. Ett 343 StL ÄBkap. 7 § 1. 344 Bakarv: Far ärvde dotter: Stb 30/10 1484, 8/10 1485, 27/2 1486; Mor ärvde dotter: Stb 1/6 1489; Far ärvde son: Stb 25/6 1485, 19/6 1486, 3/7 1486, 11/6 1526; Mor ärvde son: Stb 3/7 1486, 17/3 1529. 345 StL ÄB20. 128

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=