kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen Utöver inventarierna och lösöret i form av förnödenheter fick paret också annan fast egendom, nämligen tomten på Södermalm, mälteboden på Stadsholmen och skeppet vid kajen. Även den fasta egendomen skulle användas för att betala skulderna. Endast skulden till Vår frus tider för själavård betalades av syskonen tillsammans på så sätt att altarstiftelsen Vår frus tider årligen skulle få sju och en halv mark. Dessa pengar skulle tas från uthyrningen av en bostad i stenhuset. Skulden till stiftelsen uppgick till 150 mark, återbetalningen skedde på lång sikt, vilket inte stiftelserna hade något emot. Att en inneboende betalade sju och en halvmark i hyra per år var en vanlig avgift bland hyresgäster i Stockholm under den här tiden.329 Det räckte emellertid inte med att Kaderin och hennes man Cristoffer tog på sig att betala alla skulder. De ålades också av rådet att låta Birgitta få sitt uppehälle hos dem tills dess att hon blev så gammal att hon kunde få en utbildningsplats i något kloster. Uppehället preciserades med att hon i deras hushåll skulle få mat och kläder. För att komma in på klostret behövde hon få med sig pengar för att betala inträdesavgiften somkallades ingift. Ingiften uppgick till 40 mark och därför upptogs den summan i tabellen över parets utgifter för svärfaderns skulder. Utöver ingiften skulle hon från sitt hem få med sig en sked, förmodligen i silver, en kanna och några sängkläder den dag hon trädde in i klostret. Rådet kontrollerade ibland att alla bröstarvingar betalade av lika mycket på skulden. För att belysa hur detta kunde gå till redogörs för hur skulderna efter Claus Wise betalades. Mannen hade varit gift mer än en gång och tre söner och en dotter överlevde honom. Dottern representerades av sin man och de tre sönerna representerade sig själva. Två rådsmedlemmar intygade att de varit närvarande när bröderna och systerns man lovade att de skulle betala sina skulder i förhållande till det de ärvt ”eptir hwars therres partetal”.330 De skulle alltså betala proportionerligt i förhållande till sin arvedel. 329 Ett gille hyr ut bostäder för 7 eller 8 mark per år. Ett annat gille får in för en skomakare 8½ mark och en kanngjutare 8 mark. Hyrde man rum i ett trähus var avgiften hälften mot den i stenhus Schück 1940 s. 142–143, 165. 330 Stb 30/5 1485. 123
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=