RB 75

kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen modern och hennes nye, för tillfället kapitalstarke, man.281 Bröstarvingarna hade ärvt både lös och fast egendom i trähus och stenhus eftersom de alla bodde och var verksamma i staden. De hade alltså kunnat behålla sitt fasta arv, men de behöll olika mycket av den fasta egendomen och sålde i stället stora delar av den till sin styvfar och modern. Vid ett omgifte kunde det för vissa änkor eller änklingar bli svårt att tilldela bröstarvingarna deras rättmätiga arv från den döde föräldern. Det fick Birgitta erfara när hon skulle gifta om sig för andra gången. Hennes nye make kunde inte förmå sig att betala ut hennes dotters fadersarv, värderat till 300 mark. Det upprättades ett avtal mellan modern med nuvarande make och dottern och hennes man. För de 300 marken pantsattes hus och grund. Dottern och hennes man fick en årlig ränta på fem procent ända tills styvfadern kunde lösa ut hela panten. Emellertid dog styvfadern och dotterns man gjorde då omedelbart anspråk på de 300 marken, som de också erhöll från Birgitta.282 Vid fördelningen av ett arv kunde det finnas bröstarvingar som inte bodde i staden eller som inte idkade borgerlig näring där. Det sistnämnda förhållandet ska exemplifieras i nedanstående exempel. När Sigrid, änka efter klensmeden Mikel, skulle gifta om sig för tredje gången erhöll deras gemensamma dotter hälften av ägorna, nämligen halva stenhuset och halva det trähus som låg nedanför. I dotterns arv följde självklart med de bodar och källare som fanns i anslutning till hennes husdelar. Husen låg på Smedjegatan och överföringen mottogs av dotterns make som var borgare i staden. Maken tog på sig att betala hälften av svärföräldrarnas skulder mot att han och hustrun fick hälften av allt lösöre. Den andra halvan av skulderna skulle änkan Sigrid betala. När det uppdagades att den avlidne klensmeden hade en styvson från ett tidigare äktenskap krävde denne sin del av arvet i sten- och trähusen. Denne son var franciskan och idkade sålunda ingen borgerlig näring. Han företräddes därför på rådstugan av två bröder från orden. På plats i rådstugan fattades beslutet att klensmedens styvson skulle få hela trähuset och därmed ingen del i stenhuset. Det betydde att franciskanens halvsyster och hennes man 281 Sjb tre brev författade 23/2 1482: nr 1224, 1225, 1226, och ett Sjb 22/4 1482 nr 973. 282 Stb 28/5 1498 s. 373, 30/10 1499. 107

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=