kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen hans hustru Kunna erhållit. Eventuellt skulle Erik och Gertrud i slutändan få utökat arv till ett värde av ca 500 mark, trodde rådet.276 Ett omgifte, somdet ovan, orsakade ofta svårigheter för de inblandade att ha full kontroll över hur stor tilldelning av arvet en dotter fått inför sitt första äktenskap. Hemgiften, medgiften, betraktades som ett förskottsarv som vid båda föräldrarnas död skulle ställas mot vad andra syskon fått vid sina giftermål och eventuellt behövde en jämkning då göras mellan syskonen. Stadslagen är tydlig med hur detta skulle gå till. Vid ett annat omgifte aktualiserades ett fall av förskott för en kvinna somhade ingivit sig i Klara kloster i Stockholm. När hennes ena förälder dött och modern gift om sig fick syster Kaderin mindre i arv än sina syskon. Vid faderns död hade Kaderin en omyndig syster i livet och två vuxna bröder. Bröderna och den omyndiga systern delade på två stenhus, medan syster Kaderin fick nöja sig med två träbodar.278 Förmodligen hade Kaderin redan fått sitt förskottsarv. Utan ett sådant arv kunde hon nämligen inte betala för sin plats i klostret, eftersom det krävdes en ingift för att få träda in.279 När en änka eller änkling gifte om sig skulle barnens arv skiftas ifrån. Stadslagen är tydlig även på den här punkten.280 Det innebar att föräldrarnas totala egendom värderades i pengar och värdet fördelades mellan den överlevande och bröstarvingarna till den döde. Den ena halvan av fastigheten (både löst och fast) tillhörde den överlevande och den andra halvan av fastigheten utgjorde bröstarvingarnas arv från den avlidne föräldern. När bröstarvingarna vid vuxen ålder fått ut sina delar var det fritt fram för var och en att förvalta den efter eget skön (men med bibehållna förtursrättigheter för syskon och den överlevande föräldern). Paret Jöns och Christina hade tre vuxna söner och en gift dotter som alla var verksamma i staden när Jöns dog. Modern gifte om sig och sönerna och dottern sålde stora delar av sina respektive arv i den fasta egendomen till 276 Stb 13/8 1491. 277 StL GB18. 278 24/9 1515. 279 Ingiften bestod av en ekonomisk gåva av substantiella mått. 280 StL GBkap 12 och 13. 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=