RB 75

kapitel iii. rätt till egendom enligt arvsordningen står det 1513 för att göra klart för alla att ingen fast egendom skulle fördelas. Hushållet hade av makarna grundats på enbart lösöre. Ingen fast egendom tillhörde någon av makarna. Emellertid bestod inte tänkebokens och jordebokens huvuduppgifter i att fördela lösören utan att reda ut ägoförhållanden av företrädesvis fast egendom eftersom det var konkurrensen om den fasta egendomen som skapade konflikter. Stadens invånare tog hjälp av rådet för att reda ut komplicerade arvssituationer eller mäkla mellan rivaliserande arvingar. Det var viktigt för dem att få besluten dokumenterade i skrift eftersom de då kunde hänvisa till dem när de behövde bevisa sin rätt till egendomen. Innehavaren betalade en avgift för att få bekräftelsen, den kallades för en fridsskilling. För staden handlade det mest om att ha kontroll över vem som ägde vad eftersom det var hushållsföreståndaren som betalade in skatt till staden på sin och makans verksamhet. Om husbonden inte ägde tomten fastigheten låg på måste denne också skatta för bruket av en tomt som staden ägde, kallat tomtöre. Staden var mindre intresserad av den som inte ägde fast egendom, trots att den egendomslöse faktiskt utövade ett hantverk som denne skattade för. I dessa fall litade staden många gånger på att skråna kontrollerade sina utövare. I det här kapitlet utreds vilka arvsrättigheter som andra personer än brud och brudgum hade, enligt stadslagen, men främst vilka rättigheter som upprätthölls i praktiken. Först en kort historik om bröstarv enligt stadslagen och bröstarv för kvinnor, enligt några städer i Europa vid denna tid. Därefter belyses praktiken i Stockholm för bröstarvingarna (helsyskon och halvsyskon)261 för att sedan utreda på vilka sätt stockholmarna omtolkade bakarv och sidoarv. 261 En definition av helsyskon kunde uttryckas på detta sätt: ”samboren aff fader och moder” s. 443 Stb 8/7 1499, ”samborne broder” s. 352 1/4 1514. I tänkeboken kan någon betecknas som ”halffbrodher” (Stb 1505 s. 74) men beteckningen helsyskon används inte, utan någon är ”samboren” bror eller syster med varandra. 100

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=