Vi har tidigare sett att internationell forskning förlägger ett viktigt skede till 1600-talet då administrationen expanderade i många av Västeuropas gryende nationalstater. Begreppet politi avgränsades till inre förvaltning samtidigt som det breddades till att omfatta inte bara repressiva utan även stödjande åtgärder, en kombination av tvång och bistånd för att främja den mänskliga sammanlevnadens trivsel. Även Sverige berördes. Det har sagts att ingen epok i det förflutna har spelat lika stor roll för det svenska historiemedvetandet som1600-talet.220 Seklet var helt avgörande period även för den svenska förvaltningsmodellen. Under perioden mellan Gustav Vasas död 1560 och Karl X Gustavs död 1660 skedde radikala förändringar på statslivets alla tre nivåer, det vill säga centralt, regionalt och lokalt. Den viktigaste personen bakom förvaltningens nya organisation var utan tvekan Axel Oxenstierna.221 Ständerna – riksdagen – som nu blivit en fast etablerad institution, antog 1634 en regeringsform som 1635 kompletterades med en landshövdingeinstruktion. Här låg den egentliga början på en lagfäst reglering av både Sveriges riksstyrelse och av förvaltningen på regionala nivåer eller, som de kom att kallas, län. Det var uttryck för den politiska ”kulturen”, förvisso präglad av en hierarkisk relation mellan överhet och undersåtar liksom av brutal tjänstehjonsrätt, men samtidigt anses den ha varit genomsyrad av ”en förpliktande ömsesidighet” som hade sina rötter i det medeltida Sverige. Mellan överhet och skattedragande undersåtar fanns inte som i andra europeiska länder, inklusive Danmark, på lokalplanet en självständig förmedlande elit vilken utförde administrativa uppdrag som bisyssla.222 Riksstyrelsens organisation och riksdagens arbetsformer preciserades; det i princip formlösa arbetssätt ad hoc som hittills hade dominerat ersattes av en mer permanent fördelning av fasta ämbeten, arbetsuppgifter, rättigheter och plikter. Handläggningen formaliserades med större 220 Harrison 2011, s. 8. 221 Bull m. fl. 2012; Wetterberg 2002; Willstrand 2011, s. 245-247. 222 Willstrand 2011, s. 268. professorspolitik och samhällsförändring 98 3.1.3 1600-talet. De svenska särdragen konsolideras
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=