professorspolitik och samhällsförändring Diskussionen om de juridiska begreppen var konstruktioner eller fanns a priori, liksom om vetenskap kontra pragmatism, hängde ihop med frågan omhur långt staten skulle få använda rätten som politiskt styrmedel. Den fick särskild aktualitet i samband med de omfattande förvaltningsrättsliga tvångsåtgärder som vidtogs med hänvisning till de båda världskrigens skrämmande”verklighet”ochtill statsapparatensexpansionunder uppbyggnaden av det svenska folkhemmet. Reuterskiöld var knappast anhängare av en expansiv statsmakt och diskuterade gärna gränserna för vad staten skulle göra. Skulle den vara en rättsstat i inskränkt mening, en negativ formell reglering, eller skulle den också försöka åstadkomma en maktutjämning, då den kunde bli en ”kulturstat”? Reuterskiöld såg, skriver Lars Björne, risker med en förmyndarstat som i sina konsekvenser ledde till en polisstat, en ”auktoritetsstat med självhärskarmakt”, en ”socialistisk arbetarstat”. Med hänvisning till kulturutvecklingen ansåg han det dock inte tillräckligt med enbart negativ rättsbildning och rättsbestämning. Men någon klarare gränsdragning mellan juridik och politik är svår att se, särskilt som Reuterskiöld talade om den offentliga rätten som ”den politiska rätten.”201 Även Halvar G. F. Sundberg ska ha sett ett samband mellan juridisk metod och politik. Fredrik Sterzel har påpekat ”att till bilden av Sundberg som rättssäkerhetens förkämpe hör också att denne var den förste i Sverige som ägnade en specialstudie åt lagprövningsrätten”. Sterzel poängterar även att Sundberg stod främmande för både ”Uppsalaskolan” och den teleologiska metod som skulle få starkt genomslag. Han hävdade i stället en strikt objektiv lagtolkning och utvecklade allmänna rättsgrundsatser, vilka länge inte fick någon riktig plats i svensk rättskällelära förrän europarätten gjorde sig gällande.202 Ett något annorlunda utgångspunkt har påvisats hos Nils Herlitz, och Lars Björne har beskrivit hur Herlitz ville ställa förvaltningsrättsliga frå201 Björne 2002, s. 413-414 med ref. till Reuterskiöld, Grunddragen(1908-1912), s. 27, 28, 3435, 44. 202 Sterzel 1978, s. 8; Sterzel 2013, s. 207-208. 88 • Juridik – politik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=