RB 74

professorspolitik och samhällsförändring Här fanns enligt Jägerskiöld inflytande från Mayer, även om Reuterskiöld och Sundberg försökte försvenska den tyska läran genom att knyta an till det svenska rättsarvet och till att 1809 års Regeringsform utgick från ”regementsmakten” som ett överordnat begrepp. Att kungen styrde riket och fattade beslut efter hörande av statsråden hade lett Reuterskiöld till slutsatsen att regementsmakten omfattade inte bara förvaltningsavgöranden på högsta nivå utan även lagstiftning, makt över kyrkan och viss rättskipning, medan länsstyrelse utövade lokal regementsmakt. Förvaltning var då det som blev kvar för myndigheter under konungen när andra discipliner fått sitt, vilket för Jägerskiöld föreföll ganska torftigt.195 Som nämnts har Lars Björne beskrivit förvaltningsrättens vetenskapliga frigörelse som en serie ”amputationer”, där det bland handlade om att dra gränsen mot den framgångsrika civilrätten. Den sista avgränsningen ska ha utförts med blandade känslor, då man å ena sidan ville ge förvaltningsrätten samma status som just civilrätten och dess väletablerade metoder och begrepp, å andra sidan markera distans till andra discipliner, inklusive civilrätten.196 En oenighet gällde alltså eventuella materiella likheter, medan en annan handlade om ambitionen att formulera en tydlig förvaltningsrättslig vetenskap. Björne har kommenterat att Herlitz i motsats till Reuterskiöld och Sundberg inte ansåg att man kunde eftersträva samma fasta och enhetliga konstruktion som inom straff-, process- eller civilrätt. Herlitz motivering innebar i korthet att förvaltningsrätten helt enkelt var för splittrad på speciella områden i kombination med att förhållandena varierade mycket mellan olika länder. När det gällde statsrätt tog Herlitz, noterar Björne, uttryckligen avstånd från den statsrättsliga positivismen och den konstruktiva metod som exempelvis Sundberg merendels litade till.197 195 Jägerskiöld 1976, s. 158. 196 Björne 2007, s. 535, m. h. t. Stolleis 1992, s. 383. 197 Björne 2007, s. 195. 86

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=