RB 74

professorspolitik och samhällsförändring Avvägningen mellan reception och tradition har kommenterats av flera andra författare; Robert Malmgren hävdade 1945 att även om Otto Mayer och andra tyska jurister funnits som viktiga förebilder, framstod Reuterskiöld som en varm patriot, med strävan att skapa en så vitt möjligt svensk produkt inom förvaltningsrätten.184 1976 skrev Stig Jägerskiöld att när man i Sverige började ägna ett teoretiskt intresse åt ”förvaltningsrätten” var det främst en återverkan av kontinental rättsbildning och doktrin.185 Enligt Jägerskiöld kom impulserna från Frankrike och Tyskland men även genom livaktiga kontakter mellan nordiska länder, trots att de historiska förutsättningarna ”i grunden var skiljaktiga”. Jordmånen för de franska lärorna var god, eftersom det fanns vissa likheter i den administrativa traditionen, bland annat genom att ämbetsverken tidigt utvecklade självständiga processuella former med garantier för rättsskydd och att redan på 1850-talet väcktes förslag i den svenska riksdagen om införande av en högsta förvaltningsdomstol av fransk modell. En annan parallell utgjorde kommunalrättens laglighetsprövning, som efter tydligt franska förebilder hade utformats som en kassatorisk process på starkt begränsade grunder. Vid 1800-talets slut var det emellertid, som på så många andra områden, främst från tysk rättsvetenskap som svenskarna hämtade intryck. Jägerskiöld har noterat att både Blomberg och Reuterskiöld studerade i Tyskland och inte försökte dölja sitt beroende av tysk och fransk doktrin. De utländska förebilderna vann inflytande över svensk doktrin och fördes i viss mån vidare till rättspraxis och lagstiftning.186 1981 skrev Håkan Strömberg att Reuterskiöld hade hämtat utgångspunkterna för sin vetenskapliga begreppsapparat från tidens tyska och franska doktrin, där idéer om rättsstaten spelade en central roll.187 Bertil Wennergren påpekade 1992 att Reuterskiöld visserligen var påverkad av samtida tysk rättsvetenskap, men det var inte fråga om en okritisk över184 Malmgren 1944. 185 Jägerskiöld 1976. 186 Jägerskiöld 1976, s. 154-155. 187 Strömberg 1981, s. 7. 82

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=