kapitel 2. forskningsläge gav i sin produktion enmycket fylligare bild av förhållandena, ”som framgår av sidantalet”. Han ska dessutom ha lämnat rikligt med hänvisningar till Regeringsrättens praxis. Wennergren framhöll att Sundberg företrädde en ny infallsvinkel, inspirerad även från engelsk rätt, genom att betona kravet på rättssäkerhet för den enskilde och hur det blivit tillgodosett i Sverige. I det sammanhanget introducerade han den franska beteckningen för maktmissbruk, détournement de pouvoir, och han pekade både på behovet av verksamma rättsmedel och på den fara som han ansåg att en alltför stark stat utgjorde för medborgarna.176 Lars Björne har beskrivit Halvar Sundberg som en pionjär på både kommunal- och kyrkorättens område, bland annat med hänvisning till dennes grundläggande arbete från 1937, Kommunalrätt. Allmänna delen, ett verk som byggde på en kombination av tidigare skrifter och den omfattande verksamheten som kommunalpolitiker i Stockholm.177 Även Björne påpekar att Sundbergs Grunddragen av svensk förvaltningsrätt (1943) var tänkt som lärobok. Författaren hade i förordet uttryckt politiska betänkligheter inför publikation, något som är ägnat att förstärka bilden av Sundberg som en rättssäkerhetens förkämpe i strid mot ”rättsrötan.”178 Sedan är det en annan sak, enligt Björne, att Sundberg och hans meningsfränder på högerkanten försvarade näringslivets frihet och äganderättens helgd, snarare än uttryckte den omsorg om samhällets utstötta som man kunde finna hos bland andra Hilding Eek.179 Gunilla Edelstam har anfört att Reuterskiöld och Sundberg under tidigt 1900-tal spelade rollerna som grundare och byggmästare (Gründungsvätern, Erbauer) för den vetenskapliga förvaltningsrätten i Sverige. Deras insatser är relevanta än i dag. Vad Reuterskiöld och Sundberg åstadkomvar helt nyskapande och blev förebild för senare tiders litteratur på området. Sundbergs betydelse låg bland annat i att han satte fokus på förvaltningsrättens allmänna teoretiska del, på så sätt att han inte bara beskrev 176 Wennergren 1992, s. 305. 177 Björne 2007, s. 203. 178 Björne 2007, s. 200-201. 179 Björne 2007, s. 167. 79
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=