professorspolitik och samhällsförändring I sin genomgång av den nordiska rättsvetenskapens historia har Lars Björne skrivit att Reuterskiöld av eftervärlden har kommit att betraktas som importör till Sverige av förvaltningsrätten som vetenskap. Björne problematiserar dock Reuterskiölds insats som ”systembyggare” eftersom han aldrig presenterade någon helhetsframställning av den svenska förvaltningsrätten utan hans produktion på området i stället bestod av spridda fragment, som man främst får extrahera från föreläsningarna i stats- och förvaltningsrätt. Trots föreläsningsseriens tämligen osystematiska intryck var Reuterskiöld, enligt Björne, i själva verket mycket intresserad av förvaltningsrättens uppbyggnad, som han behandlade i den lilla skriftenDen svenska förvaltningsrättens systemfrån 1927. Det kan diskuteras hur de utländska influenserna egentligen kommit till uttryck, till exempel i fråga om synen på statsmakten. Enligt Björne såg Reuterskiöld staten närmast som en nödvändighet (inte organism eller följd av avtal), men hans inställning har ansetts något oklar. Det gällde även frågan om staten som en juridisk person.158 De insatser somgjordes av Nils Herlitz, professor i Stockholm 1927-1955, har bedömtsmycket olika av eftervärlden. Enligt Gunilla Edelstam (2011) har hans arbeten visat sig vara av mindre betydelse för den förvaltningsrättsliga litteraturen. Herlitz avvek tydligt från framför allt Sundbergs inriktning genom att som utgångspunkt välja förvaltningens ”plikter”, positiva, negativa och passiva, deras innehåll, möjliga sanktioner om de inte uppfylldes och hur de kunde verkställas. Hans rättsliga systematisering ställde den enskildes position, de bakomliggande sociala företeelserna i centrum och diskuterade den speciella förvaltningsrätten ur ett allmänt perspektiv. Medan Sundbergs arbeten har sitt värde i att ha systematiserat förvaltningsrätten står Herlitz verk närmare statsvetenskapen. Edelstamnoterar dock att Herlitz som riksdagsman tog initiativ till det arbete som skulle leda fram till det sena 1900-talets lagstiftning om förvaltning och förvaltningsprocess.159 158 Björne 2007, s. 199. 159 Edelstam 2011, s. 272-274. 74 • Röster om Nils Herlitz
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=