professorspolitik och samhällsförändring Sverige som, och här citerades ett yttrande av Nils Herlitz, ”tog förvaltningsrätten på allvar.”152 Även Håkan Strömberg (professor i förvaltningsrätt i Lund 19621981) berömde Reuterskiölds klassificerande ansats och beskrev honom som ”den svenska offentliga rättens Linné, vars lidelse var att systematisera och etikettera de rättsliga företeelserna.”153 Samma linje återfinns hos Bertil Wennergren (Justitieombudsman, regeringsråd mm) som 1992 skrev att Reuterskiöld hade stått för det ”verkliga genombrottet för svensk förvaltningsrätt med vetenskaplig prägel, när han 1914 gav ut sina föreläsningar i stats- och förvaltningsrätt.” Det systematiskt nya för svensk rätt var vad Reuterskiöld hade att säga om ”Stats-regementet”, alltså statens suveräna förfogande över och löpande utövande av sin höghetsmakt. Statsregementet kom till uttryck genom lagstiftning, annan reglering och regemente i egentlig bemärkelse, vilket innebar maktutövning i konkreta fall med beaktande av vad som fastställts genom lagstiftning och statsreglering. Wennergren kommenterade också att Reuterskiöld delade in den offentliga aktiviteten i ämbetsförvaltning och självstyrelse. För den första kategorin gällde två grundläggande rättesnören: officialprincipen,154 som Reuterskiöld hämtade från den tyska Offizialmaxime, och objektivitetsprincipen, som var en återklang av 1809 års Regeringsform. En annan nyhet som Reuterskiöld – efter utländska förebilder – ska ha infört i svensk rätt var läran om förvaltningsakter, ett begrepp som nämndes i den internationella översikten och som fått betydelse inte minst för Regeringsrättens dömande verksamhet. Wennergren påpekade emellertid att själva termen ”förvaltningsakt” aldrig fick något fäste i Sverige, utan att man i stället har talat om ”förvaltningsbeslut av för enskilda bestämmande natur” osv. Först efter införandet av 1986 års förvaltningslag skulle de kallas myndighetsutövningsbeslut.155 152 Jacob Sundberg 1978, s. 184, m.h.t. Herlitz 1965, s. 107. 153 Strömberg 1981, s. 7. 154 Officialprincipen – myndigheten ska se till att ett ärende blir så pass utrett som saken kräver. 155 Termen utmönstrades ur den nya förvaltningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2018 (SFS 2017:900). 72
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=