kapitel 2. forskningsläge utlovade systematisering men hans idéer har ändå uppfattats som att förvaltningens innehåll och uppgifter var på väg att förändras.133 Till exempel uppskattade Carl Axel Reuterskiöld (professor i bl.a. förvaltningsrätt i Uppsala 1909-1935) Matthias Theodor Rabenius försök att precisera begreppet förvaltning till ”statsförvaltningen, utöfvad av regeringen och dess organer tillsammans med den förvaltning, som utöfvas av folkets ombud och kommunerna.”134 Även Nils Herlitz, professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högskola 1927-1955, berömde Rabenius teoretiska ansats; i äldre tider hade statsorganens inbördes förhållanden och organisation kommit i första rummet, men med Rabenius framträdde en ny syn som dominerades av rättsstatens idé om att förhållandena mellan staten och de enskilda var viktigare än själva strukturen. Dessutom antydde Rabenius konturerna till en systematisering som hade influerats av tysken Moritz von Stubenrauch. Rabenius kunde, menade Herlitz, betraktas som den egentliga grundaren av förvaltningsrätten i Sverige. Likafullt anses svensk förvaltningsrätt som vetenskap inte hade kommit särskilt långt ens vid början av 1900-talet. I ett ofta citerat uttalande om John Asks Föreläsningar i svensk förvaltningsrätt136 har det hetat det att skriften egentligen utgjorde ”en kommentar till statskalendern, men knappast något verkligt försök vare sig att systematisera eller än mindre förklara förvaltningsrätten såsom ett helt.”137 Lars Björne har skrivit att Asks arbete var ” i alla avseenden ett traditionellt arbete, och ingenting tyder på att författaren skulle ha bekantat sig med den moderna förvaltningsdoktrinen i Tyskland och Frankrike.”138 Något bättre omdömen har getts åt Hugo Blomberg, som var den förste innehavaren av professuren i stats- och förvaltningsrätt vid Uppsala uni133 Björne 2002, s. 455. 134 Reuterskiöld 1927, s. 7, med hänvisning till Rabenius 1866-1873. 135 Herlitz 1937a, s. 58-63, 61 fn 2, 127; Björne 2007, s. 546. 136 Ask 1902-1906. 137 Se till exempel Reuterskiöld 1927, s. 8. 138 Björne 2002, s. 159. 67 • Röster om Blomberg
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=