kapitel 2. forskningsläge dat ”The tide has turned since the 1930s to such an extent that ’administrative law’ has become one of the most creative and beneficial areas of modern judicial activity.”120 Idéer flyger inte omkring i luften. Förvaltningsrättens och förvaltningsrättsvetenskapens födelseort var varken domstolssalen eller professorernas kammare utan den politiska historiens scener med dess ständiga uppgörelser. Uppkomsten kan tolkas som ett samspel mellan verkligheten, politiker, partier, korporativa organisationer, domare och akademiker. Det system för socialförsäkring som infördes i det sena 1800-talets Tyskland blev utgångspunkt för tanken på en välfärdsstat i modern mening samtidigt som det var avsett att minska sprängkraften i den växande socialistiska arbetarrörelsen. Eller som rikskanslern Otto von Bismarcks yttrade: ”Sie werden genötigt sein, dem Staate ein Paar Tropfen sozialen Öles im Rezepte beizusetzen”. Staten måste svara på den politiska förändringen, och juridiken var ett instrument för politisk styrning. Civilrätten avsågs reglera de övre samhällsskiktens väsentliga intressen. Inte mindre viktig var jäsningen i den sociala strukturens undre skikt, något som var relevant för den offentliga rätten och inte minst förvaltningsrätten.121 Enligt Stolleis formades det nya juridiska ämnet i en komplex interaktionsprocess sommåste analyseras i ljuset av tidens omfattande strukturella och ideologiska förändringar.122 Förvaltningsrättens uppkomst står i tydligt historiskt samband med att rösträtten utvidgades och med de ökade kraven från starka borgerliga skikt att avväga mellan å ena sidan ordna de sociala förhållandena, å andra sidan förhindra maktmissbruk. Därför måste rättsvetenskapen hitta fram till begrepp som motsvarade administrationens dubbla roll av att vara maktutövare och i behov av rättslig kontroll. Därför har förvaltningsrätten en motsägelsefull karaktär. Den har inte alltid varit entydigt liberal och frigörande. Redan 1830 noterade Tocque120 Baker 2002, s. 151. Även Taggart 2005, s. 121 Böckenförde 1958; Böckenförde 1969; Böckenförde 1981. 122 Stolleis 2004, s. 3-4. 61 2.1.7 Inte bara juridik, inte bara fördelning av det goda
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=