kapitel 2. forskningsläge Medan i Tyskland förvaltningslära och andra statsvetenskapliga synsätt, som hade sina rötter i politivetenskapen, delvis hade trängts undan av den ”konstruktiva” riktningen kring sekelskiftet 1900 så levde de gamla politiära lärorna vidare i Österrike. Där fanns till och med ett växande intresse för allmän statsvetenskap, företrädda av bland andra Ludwig Spiegel.108 1800-talets förändring gällde inte bara den europeiska kontinenten. Även i Storbritannien spirade ursprunget till en självständig förvaltningsrätt inom ramen för liberal konstitutionalism, även om det skulle dröja innan man medgav att tiderna hade förändrats.109 Historieskrivningen har visserligen ofta beskrivit två motsatta prototyper under 1800-talet, dels den kontinentala, vilken som vi sett hade sitt ursprung i Frankrike och sedan vidareutvecklades i Tyskland, dels den brittiska eller anglosachsiska. Tre skillnader brukar framhållas. För det första har det sagts att Storbritannien aldrig utvecklade ett tydligt statsbegrepp, åtminstone inte i juridisk mening. Även om landet styrdes från sitt centrum i London så administrerades det från periferin, och en mängd lokala institutioner låg i händerna på icke-professionella personer med makt att handlägga och lösa konflikter.110 Den brittiska staten ska inte ha varit lika angelägen somden tyska att göra ekonomer och akademiska jurister till sina tjänare. I Storbritannien saknades, för det andra, föreställningen om att förvaltningsrätt var en särskild juridisk gren, avsedd att reglera det allmännas åtgärder. Ledstjärnan var i stället The Rule of Law, vilken gällde för medborgare så väl som för myndigheter. Trots att allt större juridisk uppmärksamhet ägnades åt förvaltningen kan man inte tala om någon utpräglad ambition att fastställa existensen av en särskild förvaltningsrätt förrän efter 1945. Följaktligen uppstod inte någon profession av praktiker, advokater, domare, lärare eller forskare som ägnade sig åt en disci108 Stolleis 1992, s. 383-385; Müller 2006, s. 172-173; Coing 1989, s. 54; Brauneder 1983, s. 22; Ogris,1969, s. 449; Simon 2010, s. 43-44; Spiegel 1909. 109 Mannori & Sordi 2009, s. 197; von Bogdandy 2011; Schiera 2011; Ernst 2014. 110 Loughlin 1996, s. 4; Mannori & Sordi 2009, s. 206; Sordi 2010, s. 32; Schiera 2011, s. 410415. 57 • Storbritannien
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=