professorspolitik och samhällsförändring Spänningen mellan olika synsätt blev aktuell på nytt under 1920- och särskilt 1930-talet, då det blev minst sagt fritt fram att låta politiken öppet påverka juridiken.100 Den strängt juridiska förvaltningsrättsliga vetenskapen hamnade snart åter i den brokiga blandningen av lagar och förordningar som följde av första världskriget med krav på ad hoc-lagstiftning, urholkat rättsskydd, inskränkt kommunal självstyrelse och hårt reglerat näringsliv. Detta mönster blev dock inte tillfälligt, vilket många hade trott och hoppats. Otto Mayers tankemönster övertogs visserligen delvis av rättsvetenskapen i den Weimarrepublik som uppkom efter kejsardömets fall 1918. Men man vände sig snart mot det abstrakta, ohistoriska och opolitiska i förvaltningsrättsvetenskapen, vilket ledde till den statsrättsliga positivismens ”fall” i slutet av 1920-talet. Mayers läror omvärderades. En allmän opposition mot ”den konstruktiva riktningen” sökte sig i stället till teleologiska resonemang om rättens ”ändamål”, frirättsskolor och intressejurisprudens. Expanderande sociala vetenskaper drev också den offentliga rättens akademiker till att söka en ny rättning.101 Under det Tredje Riket ändrades den tyska juristutbildningen så att „Verwaltungsrecht“ ersattes av ”Verwaltung”. Att stryka ändelsen ”-recht” hade starkt symbolvärde, då det visade att man övergivit en liberal linjes skydd av individuella rättigheter. Avsikten var att påminna den akademiska läraren om att rätt och rättsskydd inte var den primära uppgiften utan i stället att tillgodose den nya statsförvaltningens ändamål.102 Vid mitten av 1930-talet stabiliserades också en tradition eller rentav mytbildning, väl förvaltad av Ernst Forsthoff, som gick ut på att 1800talets statsintervention hade varit enbart repressiv och negativt inriktad. Genom att teckna en ensidigt mörk motbild av tidigare epoker avsåg man att ge ljus över den egna tidens koncept om ”Daseinvorsorge”. Bilden skulle senare utan problem traderas in i det postnazistiska Tysklands förvaltningsrättsliga diskussion. 100 Stolleis 1989, s. 142; Stolleis 1992, s. 404; Kleinheyer & Schröder 1996, s. 270; Björne 2002, s. 395; Björne 2007, s. 536. 101 Stolleis 1992, s. 454-459; Stolleis 1994, s. 174-181. 102 Stolleis 1994, s. 176. 54
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=