kapitel 2. forskningsläge Den positivistiska inställningen kritiserades alltså för att sakna kontakt med vad som pågick i levande livet, de neutrala begreppen för att vara rökridåer avsedda att dölja konservativa värderingar som stödde status quo och den konstruktiva riktningen för att vara en hybrid mellan idealistisk begreppsrealism och krystade analogier till naturvetenskap.97 Det var omstritt hur mycket den ”rena” rättsvetenskapen skulle, eller ens kunde, fjärma sig från den verklighet som befann sig i snabb förändring. Befolkningstillväxt, den industriella revolutionen och urbaniseringen förändrade verklighetens dagliga liv och behov, till exempel i fråga om vattenförsörjning, avlopp, gatubelysning (först med gas, senare elektricitet), nya slakthus, offentliga bad, sjukvård, fritidsanläggningar. Konsekvensen blev att den offentliga makten och rätten tog sig in på områden som hittills överlåtits för privat reglering. Många pläderade för att juridik och rättsvetenskap skulle vara mer öppna för resonemang om ändamål, värdeomdömen, intressen och resultat från expanderande sociala vetenskaper, och att man mycket väl kunde integrera politik och historia i rättsvetenskapliga arbeten. Paradoxalt nog innebar ”återupptäckten av folket” att historiskt-organiska och idealistiskt-statsvetenskapliga metoder kunde överföras till nyare tänkesätt samtidigt som den konstruktiva metoden sakta atrofierades.98 Kritiken kunde visserligen för en tid bemötas med argumentet att en metod som neutraliserade samhälleliga motsättningar till juridiska, ”objektiva” frågor motverkade politiskt och teleologiskt godtycke. Dessutom var det just denna metod, kritiserad för att vara ”abstrakt-konstruktiv-formalistisk“, som hade gjort det möjligt att avgränsa ett specifikt förvaltningsrättsligt problemområde från den politivetenskapliga lagkunskapen och förvaltningsläran. Den sistnämnda var ju som nämnts betydligt mer inriktad på empiri och på den politiska och sociala verkligheten än den nya förvaltningsrätten.99 97 Stolleis 2004, s. 161-178. 98 Stolleis 1992, s. 454; Stolleis 2004, s. 205-208; Kleinheyer & Schröder 1996, s. 270; Schönberger 2000, s. 10-13, 27-32. 99 Müller 2006, s. 161-185. 53
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=