professorspolitik och samhällsförändring Det nära sambandet mellan rättsvetenskapliga förändringar och andra samhällsfaktorer behandlas i Michael Stolleis studie av den tyska offentliga rättens historia. Han placerar förvaltningsrättens formativa period i 1900-talets första decennier. Ett borgerligt, korporativt och hierarkiskt samhälle skakades i sina grundvalar, och rättssystemet reorganiserades på fält där industrialisering, proletarisering och urbanisering gjorde sig särskilt gällande. Samtidigt etablerade sig den tyska förvaltningsrätten som självständig akademisk disciplin, vilket innebar krav på ämnets egenart och avgränsning. Förvaltningsrätten utvecklades ur en komplex interaktionsprocess med rötter i 1800-talet, och den uppenbarade sig i undervisning och forskning men alltid inom ramen för tidens sociala och politiska kontext.95 Men ”positivismen” hade inte kvävt alla andra åsikter, det fanns inte en uppfattning utan flera i det nya Tyskland efter 1871. Den statsrättsliga debatten från slutet av 1800-talet var, på samma sätt som tidigare den liberala diskussionen, utomordentligt mångfaldig och fylld av motsättningar. Storhetstiden för den statsrättsliga positivismen sammanföll visserligen med Bismarcks tid som rikskansler, men tanken på statens vilja som ledstjärna var kontroversiell. Kring sekelskiftet 1900 förändrades sedan det tyska samhället genom att makten i realiteten försköts till riksdagen och att rättsbildningen skedde i samspel med stora utomparlamentariska intresseorganisationer, bland annat inom det industrialiserade och kollektiviserade arbetslivet. Det bidrog till att Labands monolitiska-monarkiska-byråkratiska koncept om staten som en viljeapparat kunde uppfattas som verklighetsfrämmande. Den tyske rättslärde Georg Jellinek började tala om staten som en folkets härskarmakt, en ”Körperschaft”; statsviljan kunde inte längre tänkas vara skild från det faktiska livets utveckling.96 recht groβgeworden ist, es unternommen hat, die Rechtsgrundsätze für die Beurteilung der Verhältnisse des öffentlichen Verwaltung zu gewinnen”. Fleiner 1906, s. 8. 95 Stolleis 1988; Stolleis 1992; Stolleis 1999. 96 Schönberger 2000; Georg Jellinek 1887; Georg Jellinek 1907. 52 2.1.5 Inte bara en förhärskande mening i Tyskland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=