kapitel 2. forskningsläge den statsrättsliga positivismens förmenta modernitet i sina grunddrag visade omisskännlig släktskap med Hegels statsfilosofi.79 Men vad var vetenskap, vad var politik? Handlade den rättsvetenskapliga begreppsexercisen ytterst om att ge legitimitet åt statens rätt att härska över medborgarna? Var steget mellan juridikens begrepp och politisk maktutövning kanske inte så långt som vissa av positivismens företrädare försökte göra gällande? Laband var inte blind för konsekvenserna av sina deduktioner och krav på en ”ren rättslära”. Den harmoniserade med de nationalkonservativa strömningarna hos tidens tyska borgerskap; Laband själv var politiskt konservativ och anhängare till den konstitutionella monarkin.80 Inte desto mindre var avsikten att tillämpa rättsvetenskaplig positivism på den gryende förvaltningsrätten. Och så blev det. Det ”positiva” materialet, det vill säga den enorma regelmassan och förvaltningsdomstolarnas avgöranden, systematiserades och ledde fram till en pyramid av begrepp, av vilka det viktigaste blevder Verwaltungsakt, som var en återklang av Frankrikes l’acte administratif. I någon mån skulle det återfinnas i den svenska doktrinens ”förvaltningsakt” eller ”myndighetsbeslut”, även om termerna har aldrig blivit allmänt använda. Priset för att vetenskapligt försöka utarbeta neutrala rättsbegrepp blev högt eftersom man krävde en konsekvent utmönstring av inte bara naturrätt utan också alla ”icke-juridiska” element som dittills hade hämtats från filosofi, historia, statsvetenskap, sociologi och politik. Michael Stolleis, liksom Lars Björne, har noterat hur förvaltningsrätten positionerade sig genom flerfaldiga ”amputationer”. Det handlade om att markera revir i åtminstone tre riktningar, nämligen dels mot det empiriska, det vill säga förvaltningens praxis och allmänna lära, dels mot statsförfattningens konstitutionella rätt, dels mot civilrätten. 79 Müller 2006, s. 69-91; Schmidt-De Caluwe 1999, s. 57-59; Även von Bogdandy 2011, s. 28, ”Die eigentlicheMethode, also das genaue wissenschaftliche Procedere des Vergleichens, der Abstraktion, der Begriffsbildung, der Strukturierung und Materialanordnung, die den Kern dogmatischer Arbeit ausmachen, bleibt im Dunkeln”. 80 Stolleis 1992, s. 347; Schönberg 2000, s. 3-32; Laband 1877. 47
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=