professorspolitik och samhällsförändring man kunna klarlägga statens funktioner och bygga ett system som likt naturen själv saknade luckor. Uppgiften var enligt von Gerber att tillgodose behovet av en stringent precisering av de dogmatiska grundbegreppen och att ställa upp ett vetenskapligt system, i vilket de enskilda företeelserna kunde samlas som olika uttryck för en gemensam grundtanke.76 Den statsrättsliga positivismens retorik föreskrev dessutom – vilket låg i linje med den konstruktiva civilrättens dogmer – att rätten skulle vara tydligt åtskild från politik, historia, filosofi och sociala vetenskaper. I samma riktning pekade von Gerbers uppfattning att rättsvetenskap inte handlade om att endast registrera rättsliga företeelser (”statistisk juridik”) utan om att bygga ett system i avsikt att få fram en uppsättning dogmatiska grundfigurer, med vilka de tyska delstaternas samlade förvaltningsrättsliga material kunde intellektuellt genomträngas, rättsstatligt ordnas och kontrolleras av förvaltningsdomstolar. I stället för statsvetenskapens uppdelning efter sakområden (Ressortsprinzip) skulle nu materialet ordnas utifrån rättsvetenskapliga, abstrakta riktlinjer och grundbegrepp.77 Inom den offentliga rätten återanvändes civilrättens föreställningar om allmänna, oföränderliga begrepp. Både von Gerber och Laband trodde på ett rättsligt system som existerade oavsett vad lagstiftningen påbjöd. Enligt Laband var det lika omöjligt att skapa ett nytt rättsinstitut som inte kunde underordnas ett högre och mer allmänt rättsbegrepp som det var att uppfinna en ny logisk kategori eller ny naturlag.78 Synsättet var inte utan problem. Å ena sidan speglade det en ambition att befria rätten från de idealistiska fundament som hade dominerat tidigare under 1800-talet. Rättsstaten krävde ”skarpa begrepp” och ”rena” juridiska beståndsdelar. Å andra sidan hade föreställningen om eviga, ”förrättsliga” begrepp klara beröringspunkter med just de idealistiska lärornas tro på ett högre förnuft. Vissa rättshistoriker hävdar därför att 76 Stolleis 1992, s. 330-337; Gerber 1880. 77 Stolleis 1989, s. 141; Stolleis 1992, s. 330-341; Simon 2010, s. 38. 78 ”die Schaffung eines neuen Rechtsinstitutes, welchem einem höheren und allgemeineren Rechtsbegriff überhaupt nicht untergeordnet werden kann, gerade so unmöglich wie die Erfindung einer neuen logischen Kategorie oder die Enstehung einer neuenNaturkraft”, Laband i Stolleis 1992, s. 343-344. 46
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=