kapitel 2. forskningsläge Den tyska politiska kontexten är väl känd: ingen revolution, däremot ett enande 1871 i kombination med en kraftigt utbyggd central administration. Die Verwaltung blev ett centralt inslag i det nya riket. En betydelsefull bakgrundsfaktor var den tidigare nämnda traditionen inom politi (Policey). En annan låg i olika idealistiska tendenser som hade det gemensamma draget att de trodde att före varje form av mänskligt varande, inklusive rätten, existerade ett högre förnuft och att detta förnuft successivt kunde förverkligas i och genom den mänskliga kulturen. Ett markant drag hos idealismen var dessutom en högre eller mindre grad av politisk och social konservatism.63 Under 1800-talets slut utmanades idealismen av olika liberala och socialistiska varianter, men den hotades också av naturvetenskapernas remarkabla framgångar som tycktes ge stöd åt tron på människornas egen rationalitet. Många ideologier bröts alltsåmot varandra och det gällde inte minst synen på staten och rättssystemet – skulle den offentliga makten vara passiv à la laissez faire eller skulle den föra en mer ingripande politik? Det senare alternativet låg bakom övergången till ”interventionsstaten”, som inleddes omkring 1880 genom Otto von Bismarcks sociala lagstiftning. Den fick definitivt genomslag när industrin behövde statliga ingripanden i form av lagstiftning, eftersom näringslivet inte längre fungerade som en ”självgående konstruktion” i ett samhälle med stora produktionsenheter, lönearbete, facklig organisering och förändrad arbetsmiljö. Nu diskuterades inte bara den ”abstrakta” staten i idealistisk mening utan också den ”verksamma” statens administration som knöt den beroende men samtidigt krävande medborgaren allt närmare det ”allmänna”. Att ett land för att bli framgångsrikt behövde en god infrastruktur (järnvägar, belysning, sanitet, hälsovård, skola etc.) var allmänt erkänt i 63 Persson 1994. 41 2.1.4 Det tyska bidraget – ”Verwissenschaftlichung” • Den arbetande staten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=