professorspolitik och samhällsförändring privilegier och maktmedel som inte var åtkomliga för vanliga medborgare och som inte heller reglerades i Code civil. Men saken gällde ändå en tvåsidig relation som fick sin legitimitet med hänvisning till det ”allmänna bästa”. Under Napoleontiden, i det tidiga 1800-talet efter revolutionen, överfördes alltså förvaltningsärendena från de allmänna domstolarnas rättskipning till de offentliga myndigheternas verkställande sektor. Ett problem var då att förvaltningen blev domare i egen sak, att dess ärenden låg utanför judiciell kontroll vilket utmanande idéerna om medborgarens integritet och rättssäkerhet. Som en reaktion upprättades därför snart speciella förvaltningsdomstolar i en centraliserad hierarki, med kassationsdomstolenConseil d’État (1799) som högsta instans. Även om domstolen hade rötter i den tidigare monarkins Conseil du Roi var modellen revolutionär, givetvis genom sin politiska kontext men framför allt genom sin konsekvens att leda fram till en hierarki av förvaltningsdomstolar. Parallellt med uppkomsten av särskilda förvaltningsdomstolar grundlades föreställningen om ett särskilt juridiskt område, droit administratif, förvaltningsrätt, som behövde välutbildade ämbetsmän, och i dess kölvatten uppkom idén om egen akademisk profession med egen vetenskaplig identitet. Men det dröjde innan den nya disciplinen hade hittat sin plats i den akademiska revirindelningen. Och just det blev allt viktigare under 1800-talet; den som ville göra akademisk karriär måste specialisera sig. Det räckte som sagt inte längre med att uppträda som jurist i största allmänhet, utan man borde vara mer preciserad: straffrättslärd, processrättslärd, civilrättslärd, statsrättslärd, etc.61 Specialiseringen märktes även politiskt-organisatoriskt genom att centralstyrelsen allt tydligare delades upp i olika fackministerier eller departement.62 Det franska grundmönstret kom i sin tur att överföras till Tyskland och där samspela med den radikala politiska och rättsliga förändring som skedde från 1800-talets mitt. 61 Björne 1998, s. 3-4; Björne 2002, s. 5-6. 62 Stolleis 1992, s. 237-238. 40
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=