professorspolitik och samhällsförändring genom att befolkningen ökade kraftigt, underskott av arbetskraft byttes till överskott, därtill kom proletarisering, urbanisering, med tiden industrialisering och uppkomsten av stora kollektiva system inom arbetslivet. Strukturförändringarna i förening med en gryende liberalism ledde till idéer om att stat och samhälle var två skilda system. Med samhälle förstods ett förbund av fria medborgare, där någon underkastelse inte fick förekomma annat än efter avtal, medan staten skulle vara en säkerhetsinrättning och inte en uppfostringsanstalt. Beskrivningen av förhållandet mellan offentlig rätt och civilrätt ändrades till en grundläggande dikotomi. Statens makt preciserades av reglerna inom offentlig rätt, medan privaträtten skulle präglas av att staten inte lade sig i medborgarnas ekonomiska aktiviteter. Det offentliga definierades med utgångspunkt från det privata, alltså tvärt emot den traditionella stats- och rättslära, som skisserades tidigare.55 Till det kom ambitionen att modifiera den sociala och politiska organisationen, inte minst att avskaffa korporativa instanser och specialdomstolar, vilket genomfördes med det föregivna syftet att skapa en enda klass av medborgare. Politiska skyldigheter tycktes bli enklare att förstå om den institutionella kartan bara omfattade två ”öar”: staten och medborgaren.56 Hur verkligheten kom att se ut är givetvis en annan sak. Om tiden för uppkomsten av förvaltningsrätten är sekelskiftet 1800 så förläggs platsen till det postrevolutionära Frankrike. Det har sagts att Paris var lika viktigt för förvaltningsrättens uppkomst som Rom hade varit för civilrättens.57 Efter revolutionen 1789 expanderade den franska administrationen snabbt och en ny institutionell aktör, Administration générale de l’État, etablerade sig i utrymmet mellan statens riksstyrelse och dess domstolar. Den förvaltande makten, som var tydligt avskild från domstolarnas rättskipning, tog till sig auktoritet i en omfattning som fick många att börja se just den sektorn av offentlig makt – administrationen – som statens verkliga fundament.58 55 Peterson 2001. 56 Sordi 2010, s. 26. 57 von Bogdandy 2011, s. 10-14; Cassese 2009, s. 879, 882-883; Cassese 2010, passim. 58 Mestre 2010 med där anförd litteratur. 38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=