kapitel 2. forskningsläge Under 1600-talet växte alltså både antalet statliga ämbetsmän liksom listan över de uppgifter somden offentliga apparaten förväntades utföra, och bara en relativt sett liten del avsåg det judiciella maskineriet, det vill säga domstolarna. Men vilka områden som egentligen hörde till politin var ytterst en politisk fråga som styrdes av de olika statsledningarnas ideologiska inställning, vilken naturligtvis varierade högst väsentligt mellan olika statsbildningar. Trots föreställningen om politins allmängiltighet hade läran därför en oklar innebörd. Många kontinentala rättshistoriker menar att 1600- och 1700-talens “politistat” var av helt annat slag än den medeltida “justisstaten” i det att den, förutom en stor mängd polisiära regler, även gjorde en åtskillnad mellan rättskipning och förvaltning. Man har också uppfattat politin under 1600- och 1700-talen som en tidig form av förvaltningsrätt, vilken innehöll mycket av strukturen i det som sedan skulle bli den ”moderna” förvaltningsstaten. Det synsättet anses inte vara helt fel, men enligt vad som tycks vara den förhärskande meningen kan det leda till en alltför ”modern” bild av äldre tiders administration och regeringar. ”Politin” anses nämligen inte ha erbjudit undersåtarna förmåner, även om syftet var att främja det allmänna bästa. Ytterst var det i stället fråga om en form av disciplinering – underförstått i motsats till den moderna förvaltningsrättens frigörande funktion.53 Perspektivet är inte oproblematiskt mot bakgrund av att disciplin och tvång har varit ett viktigt inslag även i den moderna välfärdsstatens politik. Hur än rättshistoriker väljer att tolka sambandet mellan politin under l’ancien régime och senare tiders förvaltningsrätt så är en allmän uppfattning att skedet runt sekelskiftet 1800 var den avgörande tiden för en övergång från maktstat till medborgarstat, från ensidigt repressiv politi till sammansatt förvaltningsrätt.54 I den processen samspelade juridik med politik och med strukturella faktorer. Som nämnts förändrades levnadsvillkoren över hela Europa 53 Sordi 2010. 54 Stolleis 1992, s. 229. 37 2.1.3 Det började i Frankrike
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=