professorspolitik och samhällsförändring motsvarighet till grekiskans politeiaoch avsåg statens grundläggande rätt att tillgripa alla åtgärder som behövdes för att upprätthålla inre ordning, säkerhet, skydd mot yttre fiender och för att sköta finans- och utrikesärenden. Men innebörden av begreppet politi genomgick många förändringar. Ett viktigt skifte förläggs till 1600-talet, när administrationen och antalet statliga ämbetsmän växte i många av Västeuropas stater. Då tenderade det dittills vida begreppet politi att begränsas till inre förvaltning. Samtidigt vidgades det. Nu handlade det inte enbart om att upprätthålla ordningen utan dessutom om att främja den tidens vård, skola och omsorg. Fursten var alltså inte bara domare och ordningsvakt, utan även den gode herden som förde sin flock i vall. Politi kunde uppfattas som en politik för mänsklig vällevnad, en förening av tvång och bistånd, staten som en institution för social vällevnad. De offentliga funktionerna hade utvidgats väsentligt jämfört med medeltiden. En förklarande faktor är den ökande internationella konkurrensen mellan stater som bland annat ledde till högre kostnader för krigsmakt, större uttag av skatter och rekrytering av soldater. Till det kom inflytandet från merkantilistiska läror, vilka också krävde grundlig kontroll av det ekonomiska systemet och av medborgarnas leverne och därmed en mer omfattande förvaltningsapparat.51 “Politi” kom under 1700-talet att uppfattas som ett slags universellt normativt vetande om hur ett land bäst ska styras. Läran bestod av en lång rad kunskapsfält som ekonomi, statistik, demografi, juridik, medicin etc., och den avsågs omfatta minst lika många samhällsområden, bland annat handel, manufaktur, teknik, jordbruk, bergshantering, tjänsteförhållanden, fattigvård, skola, sjukvård, vägar, sjöfart, konst, religion och moral. Inte minst i Tyskland fickPoliceywissenschaft stort genomslag. God politi förutsatte att landets regering ”visste allt om allt”, varför statistik, kartografi, jordregister etc. pekades ut som ämbetsmännens normala arbetsverktyg.52 51 Lesaffer 2010, s. 380-382. 52 Pauly 2000; Stolleis 1988; Stolleis 2004; Jellinghaus 2006. För Sverige, se Sjöholm 1964; Kotkas 2007; Kotkas 2014. 36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=