kapitel 2. forskningsläge Och vice versa, husbonden var herre i sitt hus; vad far gör är alltid det rätta.46 Det här naturrättsliga tänkandet, som hade rötter i antik och medeltida statsrättsfilosofi, lät väl sig sägas i den äldre tidens småskaliga samhälle.47 Ytterligare en faktor är intressant som bakgrund till den svenska förvaltningsrättens historia. Vissa kontinentala rättshistoriker menar nämligen att ideologin dessutom innebar att varje maktutövning från statens sida måste bygga på beslut av en domstol. Statens organisation anses ytterst ha uppfattats som en pyramid av domare och dess funktion som ”a great trial machine.”48 Det är även motiverat att påminna om den katolska kyrkans rättssystem, ”som till sin kärna var en förvaltningsrätt.”49 Kyrkans organisation byggdes ut från 300-talet och beundrades länge som förebild för välordnad och effektiv förvaltningsteknik. Men den kanoniska rätten centralism hade i sin tur förebilder från den romerska antiken, och den utgjorde alltså en direkt och obruten fortsättning av senromersk byråkratisk tradition, som sedan skulle föras vidare till medeltiden och tidig modern tid i Västeuropa. Även ute i de lokala församlingarna byggde centralmakten, påvekyrkan, upp ett system som möjliggjorde kontroll och insyn.50 I det här sammanhanget kan man även påminna sig tankelinjerna från de antika grekiska stadsstaterna, inte minst Aristoteles diskussion om den blandning av fåmannavälde och demokrati som han kalladepoliteia. En viktig företeelse i förvaltningsrättens bakgrundshistoria är begreppet ”politi”. Under medeltiden var termen ”politia” helt enkelt latinets 46 Peterson 2001; Grimm 1972. Även inledningen till Domarreglerna: ”En domare skall först besinna att han är en Guds befallningsman, och det ämbete han förer, det hörer Gudi till, och icke honom själv”. 47 Bo H. Lindberg 1992. 48 Mannori & Sordi 2009, s. 185-186. 49 Anners 1974/1990, s. 143. 50 Strömholm 1991, s. 99-100; Inger 1961; Wieacker 1981, s. 260, 262, 273, 275; Brundage 1995, passim; Tamm 2002, s. 270-276; Tamm 2009, s. 43-46 med anförd litteratur; Helmholz 2010, passim; Lesaffer 2010, s. 261; Michalsen 2011, s. 178-187. 35 2.1.2 Den gamla tidens politi – den ”moderna” förvaltningsrättens moder?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=