Förvaltningsrätt som enskild rättsvetenskaplig disciplin finns i hela västvärlden, men i olika former ochmed olika inriktning. Utländsk forskning hävdar entydigt att den ”moderna” förvaltningsrättens uppkomst präglades av idéflöden och ”legal transplants”, först mellan England och Frankrike. Ämnet fick sedan en ny intellektuell bas när tysk rättsvetenskap försökte överföra den framgångsrika civilrättens metoder till förvaltningsrätten.41 Enligt en etablerad historiografi har svensk rätt kontinuerligt påverkats av utländska impulser. Under 1800-talets första del ska inflytandet från fransk och i viss mån engelsk rätt ha varit påfallande, medan påverkan från Tyskland dominerade under seklets senare del och 1900-talets första årtionden. Man brukar också framhålla att det nordiska samarbetet var intensivt under decennierna runt 1900. En central delfråga gäller från vilka internationella kretsar svenska förvaltningsjurister hämtade kunskap och underlag för sin självbild? Förekom bildningsresor till utlandet av den typ som har påvisats för civilrättens och straffrättens företrädare? När började förvaltningsrätt behandlas på internationella möten? Publicerade sig svenska jurister på främmande språk, i internationella och nordiska tidskrifter? Refererade man till utländsk lagstiftning, doktrin och rättspraxis? I vilken utsträckning användes gemensamma begrepp, formuleringar, slutsatser och postulat? Hur såg man på det som ansågs vara typiskt svenskt i förhållande till utlandet, till fransk, tysk och annan nordisk rätt? Sekundärkällor är närmast obefintliga, eftersom det inte finns någon systematisk översikt av den svenska förvaltningsrättens historia. Undersökningen bygger därför främst på tre grupper av primärkällor: 1) Offentligt tryck, monografier, material från dagspress, debatter, nordiska 41 Cassese 2008. professorspolitik och samhällsförändring 30 1.4.3 Hur samspelade reception från utlandet med svenska traditioner? 1. 5 Material, metod och disposition
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=