liga institutioner där medborgarna förväntades organisera sig och genom ”egenförvaltning” lösa interna angelägenheter, vilket reglerades inom privaträtten. Därutöver skulle de genom ”självförvaltning” och på statens order verkställa uppgifter. Avsikten ska ha varit att, utöver avlasta centralmakten, uppfostra medborgarna till mogna aktörer i staten. Från slutet av 1880-talet betonades kraftigare individens rättigheter gentemot staten samtidigt som kommunerna gradvis inkorporerades i den ”offentliga sektorn.” Men i Sverige, till skillnad från Tyskland, hade staten länge ”varit där”åtminstone sedan 1600-talet.Vad ansågs i Sverige vara poängen med kommunalt självstyre och egenförvaltning: att skapa en ”medelbar” stat, sätta medelklassen i lämplig politisk skolning, eller vad? Den svenska förvaltningsrättsliga modellen som artikulerades under 1890-1940 har fortfarande en stark position. Många av rättsvetenskapens företrädare under 1900-talets första decennier refererade till statens ”väsen”, ”organism”, ”förverkligande av sitt ändamål”, etc. Hur mycket går läsa in som kvarlevor från den historiska skolan, från idealism och från boströmianism? Hur har begreppet uppfattats, använts och kritiserats? Det förekommer i ett stort antal svenska lagar, men är innebörden densamma, vilka överväganden har legat bakom användningen? professorspolitik och samhällsförändring 262 5) Idealism eller realism? 6) Vad betyder myndighetsutövning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=