nyare, bland annat Malmgren. Reuterskiöld, förkunnade Herlitz, hade ”gjort en begynnelse” och hans Den svenska förvaltningsrättens systemkunde vara ”värdefull såsom uppslagsbok.”636 Samma tema återkom som redan nämnts i Herlitz egen lärobok 1937. Även om Reuterskiölds insatser i mångt och mycket varit ”av banbrytande art”, och hans arbeten ”oumbärliga vid studiet av gällande förvaltningsrätt”, var det Herlitz stannade inte där, utan fortsatte med att den svenska förvaltningsrätten som vetenskap hade liten betydelse för praktisk juridisk tilllämpning, och orsaken var inte endast det begränsade omfånget. Nej, problemet låg djupare än så. Den straff-, process- och civilrättsliga litteraturens styrka var att den vilade på ett tankeutbyte. Den enskilde vetenskapsmannen talade inte bara för sin egen sak utan var tillika ”en representant för vetenskapens republik”, en talesman för den gemensamma doktrinen. Inom den svenska förvaltningsrätten däremot hörde man än så länge ”jämförelsevis ensamma mäns röster” och Herlitz manade dess utövare till självbesinning omde skulle kunna fullfölja den väldiga arbetsuppgift det innebar att hävda och stärka den svenska rättsordningen.638 Adressat för den här appellen skulle vara juriststudenterna i Stockholm, men kanske även Reuterskiöld. Herlitz nedlåtande syn på statusen hos svensk förvaltningsrättslig forskning framfördes 1937, det vill säga 10 år efter det att Reuterskiölds publicerat Den svenska förvaltningsrättens system. Herlitz förhållande till Reuterskiöld var tydligen inte direkt hjärtligt. Något liknande tycks ha gällt Malmgrens mer fördolda ställningstagande. I korrespondens med Herlitz tog Malmgren ofta avstånd från Sundbergs och Reuterskiölds terminologi och teoretiska konstruktioner, exempelvis i ett brev till Herlitz 1937. 636 Herlitz arkiv, RA, volymerna 23, 26, 29. 637 Herlitz 1937a, s. 129. 638 Herlitz 1937a, s. 134-136. professorspolitik och samhällsförändring 252 ”nödvändigt att göra klart för sig i vad mån förf:s satser äro uttryck för en vedertagen rättsuppfattning eller endast återgiva hans egna – ofta omstridda – hypoteser; framställningssättet ger härutinnan icke alltid säker ledning.”637
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=