kapitel 7. från vetenskap till social ingenjörskonst? 241 Även i Sundbergs fall är det lätt att se sambandet mellan politiska ståndpunkter och rättsvetenskapliga slutsatser. Han hade som nämnts publicerat flera bidrag på 1920-talet i Statsvetenskaplig tidskrift. I sin artikel 1927 i Statsvetenskaplig tidskrift höjde han nivån till något som innebar förvetenskapligande av förvaltningsrätten.608 Artikeln var tänkt som en recension av den finländske Karl Willgrens ”Förvaltningsrättens allmänna läror” som utkommit i Helsingfors 1925, men Sundberg gjorde vidare svängar än så. Han tog tillfället i akt att rikta några sparkar mot den som han tyckte klåfingriga staten. Den svenska förvaltningen hade enligt Sundberg rört sig en cirkel. Under flera tidigare sekler hade rått nära samband mellan administration och jurisdiktion med omfattande statligt förmynderskap och detaljreglering av människors privatliv. Det ersattes under 1800-talet av tankar på maktdelning, administrativ domsrätt överlämnad till allmänna domstolar, avskaffande av specialdomstolar och att den enskilde skulle ”få sköta sig själv.” Under de senaste decennierna hade emellertid skett en återgång till äldre förhållanden. Sundberg framhöll att förvaltningsrättens betydelse för medborgarna hade ökat, något sommotiverade att områdets allmänna del preciserades. Här ville Sundberg hämta intryck från utländska förebilder, inte minst på den europeiska kontinenten där förvaltningsrättens vetenskapsmän hade lämnat den ändlösa upprepningen av mångfaldiga författningars paragrafer. Den nya metoden kännetecknades i stället av att den varken var historisk, ekonomisk eller politisk, utan ”konsekvent juridisk.”609 Man 608 Sundberg 1927. 609 Sundberg 1927, citat, s. 197. ”Åter ingriper staten och reglerar med växlande framgång individens privatliv genom föreskrifter om vad och huru mycket han skall få dricka, i vilken omfattning han skall få arbeta, tillser att han tryggar sig mot olycksfall och mot den åldern åtföljande arbetsförmågan. Man har ock fått uppleva, hur staten sökt genommaximipris och regleringar påverka det ekonomiska livets lagar. Och vid riksdagarna äger en mer eller mindre livlig fabrikation rum av projekt till ytterligare statliga ingripanden i medborgarnas verksamhet och liv.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=