till pekat på att det försvårar internationellt samarbete, framför allt inom EU. Av intresse för den här rättshistoriska undersökningen är dessutom synpunkten att begreppet myndighetsutövning, i motsats till ”allmänna handlingar” och ”offentlighetsprincipen”, på intet sätt anses ”djupt rotat i den svenska rättstraditionen och något att slå vakt om”, utan en rent juridisk och sentida konstruktion som från nationell synpunkt är umbärlig och för internationellt samarbete ett hinder.19 I den ”nya” förvaltningslag som trädde i kraft den 1 juli 2018 hade begreppet utmönstrats.20 Kort sagt: den svenska förvaltningsmodellen visar flera särdrag som knappast har underlättat kommunikationen med andra rättskulturer.21 Som nämnts utgår den här studien från tre övergripande frågor. 1) Hur positionerade sig förvaltningsrättens företrädare under den formativa perioden? 2) Hur samspelade rättsvetenskap och politik? 3) Hur utformades den svenska förvaltningsrättens utländska omvärldskontakter? Uppenbart låg en lång väg bakom uppkomsten av en fristående förvaltningsrätt som akademiskt ämne. Intresset riktas här mot tiden 18401940, med särskilt fokus på de sista 50 åren. Kravet på egen identitet reste en lång rad frågor om ämnets avgränsning. ”Policey” var ett levande begrepp i 1700-talets rättspolitiska debatt och ur det utvecklades en självständig akademisk disciplin, på svenska kallad politi.22 Under 1800-talet artikulerades emellertid tanken att 19 Ragnemalm 1970, s. 22-29; Ragnemalm i SOU2010:29, s. 99-110. För en annan uppfattning se Höök 2013. 20 SFS2017:900. Se även Höök 2013 och Marcusson 2013. 21 Ragnemalm 2000; Bull m. fl. 2012. 22 Kotkas 2007. professorspolitik och samhällsförändring 24 1. 4 Centrala frågeställningar och teoretiska utgångspunkter 1.4.1 Hur positionerade sig förvaltningsrätten under den formativa perioden?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=